[SKRIVA] En medborgare indragen i varje misstanke, igen
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Mon, 26 Oct 2009 11:08:56 +0100
Ytterligare en grej om Guillou. Men först vill jag bara påpeka att jag i
största allmänhet håller med Bertil om kulturelitresonemangen. Dock är jag inte
riktigt lika kritisk till Svenska Akademien. Det är en ganska återhållsam
institution, och numera inte så hemskt nationalistisk i t ex utdelning av
nobelpriserna. Akademien går sällan ut och röjer på kultursidorna. Man dricker
sin punsch och pratar, mellan skål och vägg.
Men mediavärlden håller på att förändras. Den har redan förändrats. Över till
fallet JG...
Det finns litet mer om Spion-Janne i dagens Expressen:
http://www.expressen.se/Nyheter/avslojar/1.1756775/kgb-chefen-om-fallet-jan-guillou
En tidigare anser att Guillou måste ha ansetts vara en värdefull
uppgiftslämnare (om man nu inte vill använda ordet spion). Annars skulle
kontakten inte ha upprätthållits i hela fem år! Guillous KGB-kontakt ansågs
dessutom vara driftig och framgångsrik. Journalister hörde precis till det folk
man ville få information ur. Murvlar vet mycket om politik och samhälle,
liksom. Några utdrag:
"Den förre KGB-chefen /Oleg Gordievskij, nu 71/ har en helt annan uppfattning
än Guillou om vad som egentligen är "meningslöst".
- Jag arbetade i ett år med Jevgenij Gergel. Vi satt i samma rum på den
skandinaviska avdelningen i KGB:s högkvarter. Jevgenij hade stora framgångar i
Sverige och gjorde karriär efter sina insatser där, säger Oleg Gordievskij.
- Jag skulle tro att Gergel hade två, högst tre, agenter i Sverige. ...
- Gergel var chef för KGB:s politiska sektion i Stockholm. Hans uppdrag var att
samla in information om politiska frågor och då är en ung journalist ett
utmärkt val. Vi inom KGB hade fått lära oss av den engelske spionen Kim Philby
att journalister var de bästa tänkbara källorna, mycket bättre än politiker
även om KGB under de här åren hade vissa försänkningar på svenska
utrikesdepartementet. ...
Ett bevis på Gergels framgångar och hans anseende inom KGB är att han användes
flitigt utomlands.
- Gergel hade många utlandsposteringar. Det är mycket ovanligt.
En rekrytering som Jan Guillou var, enligt Oleg Gordievskij, värdefull på många
sätt. Bara att ha lyckats med det var en fjäder i hatten.
- Efter Ungernrevolten 1956 och Prag-våren 1968 hade ju många förstått vad
Sovjetunionen egentligen stod för. Det var svårt för KGB att rekrytera. I
Danmark lyckades vi till exempel inte rekrytera en enda journalist under min
tid där. Trots att danskarna gärna satt på krogen och drack så var de trogna
sitt land. ...
- Det handlade om att skaffa så mycket information som möjligt om svensk
inrikespolitik, om till exempel Sveriges inställning till Sovjetunionens
dåvarande motståndare Kina och att utnyttja de kunskaper som just en journalist
har om svenskt samhällsliv och regelverk på många olika plan. I Gergels uppdrag
ingick också att rapportera varje möte till Moskva.
- Sådana rapporter gick till chefen för KGB:s skandinaviska avdelning på KGB:s
högkvarter i Moskva. Denne lämnade i sin tur den vidare till en biträdande
avdelningschef. Efter att ha läst igenom rapporten gav den biträdande chefen
nya instruktioner och om det ansågs nödvändigt beslutade han också att det
skulle betalas ut ett arvode, säger Oleg Gordievskij."
Guillou måste ha varit en ovanligt nyttig idiot. Det handlar inte bara om att
Guillou skrev politiska rapporter till KGB (och det kan mycket väl vara fler än
de två som JG vidgår) utan också om de långa "politiska samtal" de hade vid så
där 25 (!) tillfällen.
Det är just där man kan - med hjälp av sprit, inte minst - kan lirka ur
informatörer den info man vill ha om politik och samhälle. Det är liksom det
som kallas politiskt spioneri: att få fram bedömningar av landets politiska
läge, vilket i sin tur kan användas för att påverka och manipulera osv. Guillou
var också aktiv i det maoistiska KFML, och torde ha bidragit med viktig info om
läget där (Kina var på kollisionskurs med Sovjet). Det hör till en politisk
spions uppdrag att ta reda på läget inom organisationer som anses fientliga.
Och det är inte alls ointressant med en reporter på FIB/Aktuellt. Innan man
började satsa på utvikningsflickor, var det en reportage- och avslöjartidning.
På redaktionen odlades politiska kontakter och florerade politiskt skvaller.
Man hade tentakler ute. Guillou visste förmodligen en hel del.
Mona Sahlin kräver att Jan Guillou offentliggör de där "rapporterna" som han
skrev åt KGB. Han har dem säkert kvar i något arkiv. Det fanns något som hette
karbonpapper.
--Ahrvid
Ps. Vänsterpressen tycks vara helt vilse kring faktum att deras Store Hjälte
Janne var KGB-informatör. Aftonbladets mestadels urskuldande artiklar om fallet
är långt nere på hemsidan. (Nå, externa kolumnister som Johanne Hildebrandt och
Peter Bratt går till attack.) "Guillou står sig" menar Dalademokratens Göran
Greider, föga oväntat.
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
_________________________________________________________________
Hitta hetaste singlarna på MSN Dejting!
http://dejting.se.msn.com/channel/index.aspx?trackingid=1002952
Other related posts:
- » [SKRIVA] En medborgare indragen i varje misstanke, igen - Ahrvid Engholm