DN hade nyligen en intressant artikel av Carl Rudbeck, "Litteratur är vår natur": http://www.dn.se/kultur-noje/essa/litteratur-ar-var-natur-1.969446 Artikeln refererar en bok av Brian Boyd, On the Origin of Stories, som menar att vi fått litteratur och berättande och kultur därför att det gett människan en evolutionär fördel. Jag har själv alltid påpekat att vi sannolikt satt och berättade historier för varandra vid lägereldarna för 100 000 år sedan. Några synpunkter ur artikeln: * Det ligger i vår natur att berätta historier (i våra gener, kan man säga). Det interagerar förstås med vår förmåga till språk. Historieberättande är beroende av språk, och gynnar generna för att använda språk. * Historieberättande är ju "en förmåga att ljuga, hitta på saker som vi vet inte är sanna och ganska sofistikerad teori om hur vi kan skilja det sanna från det falska". Det ger oss möjlighet att betrakta världen på ett annat sätt, och underlättar social interaktion. * Historieberättande skapar "en gemensam uppmärksamhet /som/ stärker grupptillhörigheten och kan inskärpa ett gemensamt normsystem". Saken är ju att gruppkänsla och normer stärker överlevnaden. Som exempel nämns alla religiösa historier som säger att gudarna vill att vi skall göra si och så, och vi straffas om vi inte gör si och så (normbildning - uppkomsten av religion!). * Mer subtilt - men säkert av mycket stor evolutionär vikt! - är synpunkten att "litteratur ... bryter vad som annars skulle ha varit människans begränsning till ett nu. Den låter oss planera en framtid och spekulera över alternativa möjligheter" (det låter klockrent som...science fiction in action!) och "den givna verklighetens tyranni kan ifrågasättas genom berättelser om alternativa scenarier". Vi kan "spekulera över hittils aldrig förverkligade möjligheter och sedan försöka göra dem till verklighet. Det ger oss överlevnadsstrategier som ingen annan art har." Det låter som en väldigt intressant bok. Intresserade kan säkert googla fram mer om Brian Boyds bok. Hans teorier låter så självklara att det bör ligga väldigt mycket i dem. Berättande hjälper nog till att skilja sant från falskt, vilket är av nytta i relationsskapande. Religiösa berättelser - eller för all del vilka berättelser som helst - är de facto normbildande och gruppskapande. Spekulativa berättelser bryter upp nuet, stimulerar fantasin och gör att man kan planera och se något annat i framtiden. Sådant bör ha varit en evolutionär fördel. Jag tror att vi började få fiktionsberättelser så fort som vi började få ett språk. --Ahrvid Ps. Och jag gillar att Boyd beskrivs som motståndare till s k postmodernism. (Jag tycker att alla dessa populistiska läror som inleds med ordet "post-" framstår som brev förlorade i postgången...) -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) _________________________________________________________________ Windows Live: Keep your friends up to date with what you do online. http://www.microsoft.com/middleeast/windows/windowslive/see-it-in-action/social-network-basics.aspx?ocid=PID23461::T:WLMTAGL:ON:WL:en-xm:SI_SB_1:092010