[SKRIVA] NASA - A Human Adventure
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
- Date: Sun, 30 Jan 2011 18:59:26 +0100
NASA - A Human Adventure
1988 hade Tekniska Museet i Stockholm utställningen "Rymden - 25 år med
kamera", vars utställningstexter jag hjälpte till att översätta. Så det var
inte utan viss förväntan jag gick till pressvisningen av den nya utställningen
NASA - A Human Adventure. Det skall vara den största utställningen amerikanska
rymdflygstyrelsen producerat för en utomamerikansk publik, och dessutom får
Tekniska i Stockholm världspremiären!
Det var mycket folk på inledande presskonferens, säkert 75 pers, varav flera
TV-team. De svenska TV-kanalerna gjorde reportage från morgonsofforna och
Discovery Channel skall tydligen ha inslag om utställningen. En panel med folk
från NASA, museet, svenska rymdorganisationer, utställningens produktion,
Discovery och även USA:s ambassadör beskrev utställningen, dess bakgrund och
syfte. Men det var ganska dåligt med pressfrågor efteråt. Jag tycker att
undertecknad i all anspråkslöshet ställde den bästa frågan: Vad är ert
favoritobjekt på utställningen?
Jose Araujo från utställningsproduktionen (John Nurminen Events) tyckte DKYarna
var bäst, tidiga styrdatorer för rymdbruk som förebådade senare datorrevolution.
NASA:s Deborah Rivera gillade bäst den stora fallskärmen (en av tre, iaf för
Apollo) som använts för att mjuklanda rymdkapslar.
Museets direktör Ann Follin pekade på rymdkapslarna, som underströk umbärandena
och hur trångt det varit för besättningen.
USA-ambassadören Matthew Bazun framhöll på rymdräkterna, den mänskliga formen,
det mänskliga äventyret (även utställningens rubrik).
Utställningen pågår fram till 6 november och går sedan vidare till Madrid eller
Paris. Den kommer att turnera i världen i fem år, och därefter visas även i USA.
Efter presskonferensdelen pratade jag bl a med infoansvarig för Spaceport
Sweden, Johanna Bergström-Roos (www.spaceportsweden.com). Det handlar om
projektet att skicka upp ballistiska rymdfarkoster (små rymdskott) från Kiruna.
Förutom Virgin Galactic, Richard Bransons projekt, erfor jag att ytterligare
två tittar på Kiruna som "rymdflyghamn", nämligen Lynx (ett sorts rymdflygplan
för 2 pers) och Dream Chaser (upp som raket, ned som flygplan, för 7 pers). De
tidigaste ballistiska flygningarna kan komma så tidigt som 2012.
Jag pratade också med USA-ambassadören Matthew Barzun, helt enkelt för att när
jag deltog i rymdkamerautställningen 1988 var dåvarande USA-ambassadör där
(Greg Newell hette han) och jag och han dök upp tillsammans i bild på omslagen
till dåtida Svenska Rymdrörelsens organ. Nu fick jag en bild med mig och
Barzun, så jag har nu träfffat två USA-ambassadörer på rymdutställningar. Inte
illa.
Efteråt fick vi en omfattande guidad tur. Vi flöt isär i två grupper, en
skolklass som gick före, och vår grupp med (mest) reportrar som fick
entusiastisk vägledning av Don Bies, som jobbat med utställningen och tidigare
bl a gjort specialeffekter till "Star Wars". (Intresserade kan f ö höra honom
på Tekniska Museets Nördcafe, kvällen 2 februari.)
NASA - A Human Adventure har tagit över i stort sett hela Tekniskas
huvudhallar. Utställningsurtymmet lär vara 2000 kvm och snirklar sig genom 3-4
större salar, som vardera har div avbalkningar, utsiktsplattformar osv.
Vad utställningen gör är att berätta hela rymdhistorien med föremål och
modeller från de första "rymddrömmarna" (Verne, Oberth, Tsiolkovskij m fl),
Sputnik, Mercury etc till månlandningen, rymdskytteln, ISS, etc. Många av
föremålen är original, andra välgjorda replikat. (Delar av rymdfarkoster kommer
ju tillbaka till jordytan, i andra fall har man reservkopior kvar på jorden som
i sig är "original".)
Det finns en stark amerikansk dominans, men det finns även gott om exempelvis
ryska inslag - bilder, tidningsuppslag, modeller m m om Gagarin och de andra.
Vi har t ex en fullskalemodell av den fjärrstyrda månbilen Lunachod. En rolig
grej var montern med rysk frystorkad rymdmat, som i ena hörnet även hade en
liten inplastad flaska med rysk rymdvodka! Europeiska rymdinslag från ESA var
få, liksom saker från Kina, Japan och Indien, men i utgångshallen skall
uppsättas (det höll på när jag passerade) material om svensk rymdforskning. Det
är i år faktiskt 50 år efter de första svenska rymdskotten, sondraketer som
sköts upp från en plats som heter Kronogården i Norrland.
Låt oss snabbt snabbt gå igenom utställningen:
Vi passerar en gång som är en replik av apolloastronauternas brygga till
Saturnusraketen. Vi når en "steampunk"-liknande sal med bilder på sf-författare
och tidiga raketforskare, och TV-skärmar som visar Georges Melies "Resan till
månen" och Fritz Langs "Frau im Mond". Genom en gång med tidiga rymdleksaker
och sf-tidskrifter kommer vi till en stor sal med bl a raketplanet X-1,
Sputnik, Mercury m m. Man kan titta in i rymdkapslarna, och förvånas över hur
Gemini-astronauterna kunde sitta i sin trånga farkost i *12 dagar*. På en
plattform (från vilken man har insikt i cockpit på en modell av rymdfärjans
nos) får vi delar av manöverpaneler från rymdkontrollrum och montrar med tidiga
rymddatorer (bl a det som kallas DKY), som kunde ha typ 28 Kbyte
ferritkärnminne (nät med järnringar!). En laptop från tidigt 80-tal som
användes på rymdfärjan påminde faktiskt om laptopdatorer från 90-talet.
Sedan kommer vi till ett raketrum, med exempelvis en monter av skalmodeller på
allt från V2 och Redstone till Saturnus 5 och Rymdfärjan. Vår guide Don B
förtäljde att det var nog litet kontroversiellt det här med von Braun (med
tanke på att han började karriären med att bygga raketen som bombade London)
men samtidigt hade det amerikanska rymdprogrammet omöjligen ha klarat sig utan
honom. (Jag berättade för honom att en av de första V2:orna krascahde i Småland
och resterna flögs till London för studier.)
Sedan kommer en sal med rymdfarkoster. Vi får bl a se en apollokapsel, den
ryska rymdbilen, den amerikanska rymdbilen, rymddräkter, och en del annat. Jag
har hoppat över många saker. Överallt fanns modeller, riktiga rymdföremål,
montrar, bilder, allt man kan tänka sig. Utställningen syntes mig ovanligt
välfylld - för den som är det minsta rymdintresserad är Tekniska Museet under
kommande år ett givet utflyktsmål! (Euroconen för science fiction i Stockholm i
juni bör definitivt plugga litet för utställningen. Diverse sf-material finns
på sina hörn.)
Jag minns den tidiga rymdfebern, exempelvis hur morsan väckte bröderna Engholm
en julinatt 1969 och vi såg Niel och Buzz hoppa runt i måndammet. Rymd och
science fiction blev stapelvara. Jag var en av de ledande i Svenska
Rymdrörelsen på 80-talet och träffade min första astronaut (Skylabs Owen K
Garriott) på den internationella astronautikkongressen i Stockholm 1985. På
Teknikmagasinets reaktion brukade den store Eugen Semitjov sitta och berätta om
sina rymdreportageresor.
Tyvärr har det varit trögt för rymdutvecklingen de sista 25 åren. Challenger
exploderade 1986. Diverse ekonomiska kriser har tullat på de redan blygsamma
rymdbudgetarna, trots att sådana typiskt utgörs av bråkdelars promillen av
stats-BNP och ger mångdubbel värdeåterbäring i form av ny teknologi. Och så
bröts Columbia sönder vid återinträdet 2003. Trots att exempelvis Christer
Fuglesangs bravader höjt intresset något i Sverige verkar det fortsatt kämpigt
bl a på grund av den ekonomiska krisen.
Men det finns ljus i den stjärnbeströdda tunneln. Astronomerna har med nya,
fantastiska teleskop börjat hitta exoplaneter och göra en massa andra
dramatiska upptäckter. Privata entreprenörer, som just Mr Branson, satsar på
rymdturism om än ännu bara i korta rymdskutt (med några minuters tyngdlöshet).
Den framskridande stormakten Kina har börjat med bemannade rymdresor och sägs
sikta på månen. Vi har även ESA, Japan, Indien m fl. Den ansträngda ekonomin
lär väl lätta så småningom, och då öppnas utrymme för rymdinvesteringar: ny
teknologi, ny kunskap, att få veta mer om jorden via satelliter, mer om
universum via rymdteleskop, mänsklig utforskning - kanske med tiden en resa
till Mars för att få svar på en existentiella frågan om det finns/funnits liv
där!
Det är bara rymden som kan ge oss en vidare horisont än jordens blågröna dis,
och bara rymden som kan besvara de yttersta frågorna om Livet, Universum och
Allting.
I strävan mot mer rymdintresse tror jag NASA - A Human Adventure på Tekniska
Museet kan spela en roll.
--Ahrvid Engholm
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C
Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik
framtidsmiljö"! -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] NASA - A Human Adventure - Ahrvid Engholm