NU SKYDDAS DJUR STENÅLDERSGUBBAR OCH MEDELTIDSMATROSER SLAKTADE
På SVT går nu en ny dystopisk sf-serie om utrotade djur m m, "De sista" (orig
titel "Endings"), se:
https://www.svtplay.se/video/29104262/de-sista/de-sista-sasong-1-ett-andrat-slut-1
Serien verkar rikta sig till våra okunniga, lättlurade barn. Detta sägs:
"Året är 2040 och allt fler djurarter är på väg att dö ut. En utomjording vars
uppgift är att samla in de sista exemplaren kommer för att hämta Tuko, den
sista afrikanska elefanten. Men någonting går fel och skeppet kraschlandar i en
lada många, många mil därifrån. Fosterbarnen Julia, Johnny, Tabby och Finn får
den svåra uppgiften att försöka ställa allt till rätta."
Samtidigt visar SVT dokumentären "Djur i krig", om hur hästar, hundar,
brevduvor, kameler, mulåsnor m m användes under WWII:
https://www.svtplay.se/video/32128223/djur-i-krig/varldens-historia-djur-i-krig-avsnitt-1
Ni kan f ö roa er med att räkna på hur många timmar i veckan SVT pumpar ut
naturprogram... Och den käcka Greta Thunberg-serien körs t ex nu i repris. bara
några månader efter första omgången.
Det finns skäl att granska grönisarnas påstående om "massutrotning". Den
"femte" till och med, enligt Greta.
FÖRR STRUNTADE MAN I DJUREN
Under andra världskriget struntande man blankt i djuren, enligt nämnda
djurkrigsprogram. Miljoner hästar arbetades till döds som dragdjur. Ryssarna
tränade självmordshundar som bar på stridsvagnsminor. Bombmattor utplånade
djungler där allt möjligt djurliv hukade och dog.
Det är först i modernare tid människan ö h t brytt sig om ifall djur levde
eller dog, om arter fanns eller ej. Detta beror på vår projiceringsförmåga, att
tillskriva djur mänskliga egenskaper - Disneys paradgren!. Vi tror djuret kan
tänka och blir deppade om djurliv skadas. Djurskydd är till för *oss*, för att
undvika att vi själva blir ledsna - djur saknar däremot reflektionsförmåga för
att ens kunna bry sig.
Det påstås att djurarter idag försvinner "snabbare än någonsin". Men hur i
all världen kan vi veta det? För att bestämma som takten för detta måste vi
räkna antal arter, av samma skäl som vi måste veta antal sprungna meter för
veta hur snabbt Usain Bolt kutar. Vi måste veta många arter som fanns vid en
tid A och senare vid tid en tid B. Genom att räkna A minus B se hur mycket som
försvunnit och få takten på eventuellt försvinnande för tiden mellan A och B..
Men värdet på A och B är okänt! Vi KAN inte veta hur "snabbt" - om alls -
artmängden ändras.
ARTANTAL OCH -TAKT OKÄNT
Man räknar med att jorden kanske har mellan 5 och 50 miljoner arter... Den
allra största delen arter är förstås insekterna, där artantalet är omöjligt att
räkna. Insekterna har så ofantligt många arter att det finns hundratals eller
kanske rent av tusentals arter för varje ekologisk nisch. Därför saknar varje
enskild insektsart - eller buntvis med arter i varje nisch - betydelse för
ekologisk balans. Försvinner en insektsart finns hundraden som kan ta dess
plats.
Tag myggen exempelvis. Det finns inte en mygga i Sverige... Jag menar, det
finns en myggart utan ett tjogtal olika hos oss. Är det någon som tror att
myggplågan i Dalälven skulle påverkas om 1 av 20 arter försvann? En annan art
skulle snabbt ta över.
Insekterna är omöjliga att hantera, som vi vet... Så vi måste koncentrera oss
på de arter vi kan räkna och som vi bryr oss om, då vi ser dem runt omkring
oss, och det är däggdjur och fåglar. Där handlar det bara om några tusen arter
och vi kan vi någorlunda väl veta A och B.
Och vet ni vad, A och B för dessa arter verkar indikera att
försvinnandetakten är *lägre* än någonsin. Artförsvinnande sker inte "snabbare"
än någonsin, utan LÅNGSAMMARE än någonsin.
När vi hör om arter som försvunnit är det för det mesta för 80 eller 150
eller 300 år sedan. Den främsta anledningen till detta är att vi genom
växande ekonomi får råd med och resursrer för olika åtgärder, samt med allt mer
avancerad vetenskap också får mer kunskap för att tillämpa artskydd.
VÅRA MÅNGA ARTSKYDDSÅTGÄRDER
Med modern vetenskaps metoder kan vi hålla koll på arterna och se om någon
hotas. Och då vidtager vi åtgärder, som inkluderar bland annar...
- Att utfärda fridlysning för arter.
- Att Inrätta nationalparker och reservat där vissa arter får fristad.
- Att aktivt jaga och stoppa äggtjuvar, tjuvägare, tjuvfiskare m fl.
(Afrikanska nationalparker har beväpnade vaktstyrkor, t ex.)
- Att förbjuda handel med material från hotade arter. Sådan förbud är nu rent
av världsvida.
- Utsläpp av en lång rad skadliga ämnen har förbjudits eller drastiskt
minskats, dels för att de är negativa för människor, men de är också skadliga
för djur.
- För vissa arter går naturvårdare in och aktivt föder upp artexemplar som
sedan släpps ut. I Sverige har det gällt t ex falkar, örnar, m fl arter.
- I sista hand (inte science fiction längre, utan torde rent praktisk gå att
göra) kan vi med konstbefruktning och genteknik m m återskapa arter. Det
föreslås t ex att mammutar bör återskapas...
STENÅLDERNS, MEDELTIDENS DJURSLAKT
Inga av nyss nämnda åtgärder tillämpades under stenåldern, medeltiden eller in
i industrialismens första tid. Victorianerna var enormt entusiastiska
safarijägare och massköt lejon, tigrar, elefanter, bufflar - och sköt man inte,
fångade man in orangutanger, antiloper, m m till zoo...såvida djuren inte
stoppades upp till museimontrarna. (Dagens turistsafaris är inte mot hotade
arter och de är i mycket mindre skala.)
Våra stenåldersförfäder var suveräna på utrotning. Nästan alla Nordamerikas
större däggdjursarter utrotades av indianernas förfäder. Det var spanjorerna
som återintroducerade hästen på kontinenten. Stenisfolk i Eurasien utrotade
sabeltandade tigrar, mammutar, mastodonter, ullhåriga noshörningar och en hel
del annat. Ändringar i arternas biotoper bör ha spelat roll men att Fred
Flintas farfarsfar kom rusande med stenspetsade spjut anses vara halmstrået som
knäckte camelopsens rygg (kamelens föregångare). Romarna rensade Europa på
lejon ungefär på samma sätt som Sverige senare nästan helt sopades ren från
vargar.
Världsomseglare och kolonister från vår historia var framträdande inom
djurutrotandet. Den sista dronten höggs ihjäl av en hungrig sjöman på
1600-talet. På 1800-talet gick samlare hårt åt kolibris och andra vackra
fåglar, för att få fjädrar till damernas modehattar. Innan man lärt sig
destillera bergolja och ordna dess distribution, var valolja det bästa
alternativet för belysning - med dystert resultat för valpopulationen. Buffalo
Bill och hans västerngäng sköt nästan sönder populationen av nordamerikansk
bisonoxe. (Den har dock räddats genom de aktiva åtgärder vi nu har råd med och
kunskap för - se ovan.)
SKEPPSKATTER, KANINER
En del utrotande har varit oavsiktligt. Skeppskatter smet iland från
segelskeppen, förökade sig och gjorde slarvsylta av djurlivet på tropiska öar.
Söta kaniner introducerades i Australien, smet ur fållorna och hotar nu att slå
ut många lokala arter. Tvättbjörn, bisamråttor, mårdhundar och andra arter som
inte hör till nordisk natur har blivit ett problem på våra breddgrader. Fartyg
för med sig exotiska krabbor, fiskarter, algtyper m m i sitt bunkervatten,
också till svenska kuster.
Välkänd är den osannolika historien om den nordamerikanska vandringsduvan,
som existerade i flockar om tiotals miljarder. Flockarna var så gigantiska att
det tog dagar för dem att passera! Det har alltid påståtts att människan sköt
ihjäl alla.
Av logistiska skäl syns den förklaringen omöjlig. Det skulle behövas tusental
tågsätt fullastade med ammunition för att skjuta 10 miljarder duvor. (Gjorde en
snabbkalkyl: med 20 hagelpagtroner/kg inkl förpackning och varje skott klarar
en duva, skulle det krävas en halv miljon ton ammunition.) Och källorna om
gamla Wild West, som ändå är ganska goda, vägrar uppvisa de miljontals
duvskyttar som skulle krävas. Förvisso att det var populärt på 1800-talet att
skjuta vandringsduvor, men vi är inte i närheten av den massiva mängd skott och
skyttar som skulle behövas.
Forskare idag lutar snarare åt att vandringsduvan dukade under för ett
artspecifikt fågelvirus. Det är den enda rimliga förklaringen, ett virus
speciellt anpassat för den duvarten, som naturligtvis lätt och snabbt spreds i
de stora, täta flockarna.
Men myten om miljoner skyttar som slösar bergvis med ammunition passar
förstås bättre för de ideologier som vill skuldbelägga människan.
WILSONS HALTANDE HYPOTES
Varifrån kommer då föreställningen om "massutrotning"? Den kommer från en rent
teoretiskt, felaktig hypotes, "Wilsons förmodan". En välkänd biolog, Edward
Wilson, förkunnade att om 90% av en biotop, t ex en större skogsareal, försvann
skulle 50% av arterna inom området försvinna. Greenpeace och anhang har sedan
gissat på vad de anser vara försvunna skogar och rafsat ihop sina pressreleaser.
Men faktum är att skogar f n växer till, tack vare den kraftiga urbanisering
varvid människor överger landområden. NASAs satelliter uppmärer att jordytan
blir 2% grönare per år! Naturnissar klagar iofs på att den växande skogen inte
är "urskog" men det återstår att bevisa att nyskog inte skulle duga lika bra.
Och regnskog återväxer till i princip urskog på bara några decennier då
tropikerna gynnar snabb tillväxt.
Wilsons förmodan har inte större vetendskaplig hållbarhet än om den klottrats
ned på baksidan av ett kuvert en blöt kväll på krogen. Det finns många motbevis.
Brasiliens kustnära, atlantiska regnskogar har tagtis i bruk till 90% för
annat (bosättning, odling m m), men vid en inventering har man funnit att blott
tre av flera hundra arter av däggdjur och fåglar försvunnit från dem. Puerto
Ricos tidigare skogar har nästan helt huggits ned (ön är tättbefolkad och
marken behövs för odling) men bara enstaka fågelarter av hundratals har tagit
sitt pick och pack och dragit. Det kan bero på att 1/10 av ön odlats upp med
kaffeträd som fåglarna tycks trivas med, vilket också visar att nyskog för det
mesta duger för djurlivet. (Räknar helt avsiktligt enbart bara däggdjur och
fåglar, de djur vi bryr oss om och ser. Insekter är omöjliga att räkna på.)
Wilson verkar ha varit ett av those environmental cases, grönfärgad in i
märgen. Hans hypotes för "massutrotning" var en ren gissningslek. Problemet med
biologer m fl traskar i träsken är att då de ägnat decennier åt sitt ämne grips
de av modernatursinstinkter och ser bara hot mot sitt favoritämne.
"KLIMATFÖRÄNDRINGAR"
Nu senast heter det förstås att "klimatförändringar" kommer att få en massa
djurarter att lägga tassarna i vädret och stämpla ut. (Här går jag inte in på
att solens magnetfält och milankovichcyklerna har störst klimatpåverkan.) Djur
skulle nämligen inte tåla att klimatet ändras en eller annan grad hit eller dit.
En sådan föreställning förefaller vara helt bisarr, i beaktande att
existerande årstids- och vädervariationer REDAN är flera gånger större än vad
IPCCs Nintendo-"modeller" hävdar om framtida förändringar. Det är vanligt att
ett visst år har en snittttemperatur 2-3 grader högre än föregående år, eller
att ett annat år är 2-3 grader kallare än föregående. Det förekommer även att
sådana variationer håller i sig flera år i rad, och detta utan att djuren
pushar upp tusenskönor, passerat Bäst Före, sparkat undan hinken, mött sina
skapare, blivit ex-djur...
Djurlivet har även gått igenom vikingatidens värmeperiod, 1600-1800-talets
"lilla istid", jättevulkanutbrott m m som inneburit kraftiga klimatsvängningar.
SO WHAT DO WE DO?
Så vad kan vi dra för slutsatser?
Det verkar tydligt att vi kan sitta lugnt i båten. Vi behöver inte göra så
mycket mer än vad vi gör, vad än thunbergare och rockströmar hävdar. De
framgångsrika återgärder till djurlivets fromma som listades i början skall vi
förstås hålla kvar vid.
Det finns inga skäl att börja använda blyad bensin igen, släppa ut
kvicksilver, avskaffa nationalparker, sända hem noshörningarnas beväpnade
vakter, sluta uppföda falkar för utsättning osv.
Och gynnar vi den ekonomiska tilltäxten får vi ännu mer resurser för
naturvård och forskningen får mera pengar. (Fast en välkommen snabbfix vore att
ta bort pengar från posmodernistisk kultutövande på självgoda
"humaniora"-institutioner och föra över det till naturvetenskapare. Det är för
övrigt ett konstgjort, s k persuasivt argument - kunde man lära sig på Sthlms
Universitets kurs i argumentationsanalys - att utmåla och angripaen "evig
tillväxt". Framtiden, "evigheten", är omöjlig att förutse! Däremot är det fullt
rimligt att främja tillväxt under ÖVERSKÅDLIG tid. Allt talar för att det är
fullt möjligt och världens fattiga har rätt att kräva det. När den tid som är
möjlig att beskåda passerat kan vi sätta oss ned och avstämma läget.)
GENTEKNIK, ANTROPOMORFERA
Vi kan idag med genteknik t o m återskapa djurarter som våra stenåldersförfäder
massutrotade. I alla fall om Pääbo och gänget kan hitta tillräckligt bra DNA i
t ex bevarad tandpulpa. Det kan t o m gå med DNA-fragment som pusslas ihop, t
ex med närliggande arter.
Och det vore vällovligt om Disney kunde dämpa sig litet i att antropomorfande
av djur, att försöka inbilla lättpåverkade barn att de skulle vara som
människor, kunde prata, tänka, ha mänskligt beteende och värde. Och SVT skulle
faktiskt kunna spara massor av pengar på att inte ständigt köpa in varenda ny
filmrulle av Attenborough. Det är tiotals timmar naturfilm stats-TV vräker ut
varje vecka! Det liknar ren propaganda, men så är också 82% av journalisterna
på SVT/SR sympatisörer till de rödgrö.na
Vi måste hela tiden ha klart för oss att människans intressen måste komma
först. Det är inte etiskt försvarbart att orsaka fattigdom, förtryck, svält,
sjukdom, bristande utbildning, m m för att skydda, säg, en grodart i något
träsk.
Naturen balanserar inte på en knivdsudd och kollapsar om man nuddar den det
minsta. Om den tipping points-ideologi som torgförs skulle stämma, skulle vi ha
sett enorm förstörelse vid de många påfrestningar naturen utstått enbart i
historisk tid. Naturen har klarat istider, somrar utan sol som efter
Tambora-utbrottet på 1800-talet, nedhuggningen av nästan all mellaneuropeisk
skog, osv.
Det mesta talar för att naturen istället för "tipping points" har "rubber
hose"-förmåga. När en påfrestning kommer uppstår inbyggda motprocesser, ungefär
som när en kraftig gummislang spänns, som verkar för att pusha tillbaka allt
till genomsnittligt normalläge. Ett exempel kan vara hur växtligheten ökar -
som vi ser nu - med mer CO2. Mer växtlighet betyder att mer koldioxid käkas upp
och jämvikt nås långt innan det blir några problem.
Och djuren klarar sig.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx/Follow @SFJournalen on Twitter for latest skiffy news/Driver
SKRIVA för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx subj:
subscribe) & Fantastiknovelltävingen http://ahrvid.bravejournal.com/ Läs AE i ;
Novellmästarnas antologier och Mord på månen (även ljudbok). C Fuglesang: "stor
förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö",
http://elib.se eller på bibliotek. /YXSKAFTBUD GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! ;(DN NoN
00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).