Rec: Nya Media av Nils B Treving & Bengt-Arne Vedin (Ingenjörsförlaget, 1970,
85 s)
I en gratisbortskänkingsgåvoboxlåda för boklitteraturtrycksaksvolymer fann jag
denna lilla publikation (gott och väl under 100 sidor), som spekulerar om vår
elektroniska mediaframtid. Jag har alltid gillat terknikhistoria och futurism,
så det är intressant att studera vad man i närhistorisk tid trodde om
framtidens teknik. Därför några noteringar om vad författarna till Nya Media
trodde om framtiden. Jag passar på att googla ram länkar om en del som
diskuteras.
Framtidsspanarna i denna bok, anno 1970, hade en hel del missar...
* Man pratar mycket om framtidens "TV-skivor", som man tror kommer att dominera
över videokassetter. Det kom förvisso s k laserdiskar drygt 10 år senare, men
det var videokassetterna som totalt dominerade. Det lanserades också en sorts
"mjuk" TV-skiva, som aldrig slog igenom. Och DVD-skivor kom först 30 år senare.
Wikipedia om olika videodisksystem: https://en.wikipedia.org/wiki/Videodisc
* Av videokassettsystemen tror man felaktigt att en sorts holografiska band
(lanserade på 70-talet av RCA) skulle dominera, fast det var band man inte
kunde spela in på. Video kallar man "kassett-TV".
* Vad gäller datorer ("datamaskiner" kallades de då fortfarande, även om ordet
dator redan hade föreslagits av en proessor på KTH, som en ihopdragning av
"data + motor") tror man mest på s k dumma terminaler som står i kontakt med
centraldatorer. En terminal skicka instruktioner till en centraldator som utför
alla beräkningar och skickar tillbaka resultatet.(Centraldatorn fungerar
vanligen via s k time-share - användare år en kort tidesintervall för sina
processer, som snabbt skiftas /"share"/ mellan alla användare.)
* Man missar i stort sett mikrodatorrevolutionen, med personliga datorer på
skrivbordet. Den första rena mikroprocessorn (Intel 4004) kom iofs först 1971,
men innan dess fanns det allt mer integrerade kretsar så man borde ha kunnat
ana vad som var på gång. Däremot tar man upp en minidator från 1970, Honeywells
H316, stor som ett kylskåp och till ett pris av 53 000 kr (drygt halv miljon kr
idag) som t ex husmödrar kan ha i köket: "Via en teleprinter informerar man
datorn om vilken huvudrätt man tänkt sig - t ex lammstek eller rostbiff - och
efter ett par sekunder föreslår maskinen en komplett meny med viner och allt
från förrätt till dessert samt ger recepthänvisningar till ett speciellt
bibliotek på fem böcker." Fem böcker... Mer om Honeywell H316:
https://www.wired.com/2012/11/kitchen-computer/
* Honeywell hade också gjort en dummy till en framtida "datorportfölj", med
tangentbord en skärm, TV-kamera, fax, modem (säkert 110 eller 300 baud, 10-30
tkn/s) och "mikrofilmminne". De trodde att en fungerande prototyp kunde komma
om 3-4 år och "tillverkning om ytterligare ca10 år". Men 1983-84 fanns redan
betydligt bättre saker! Mer om tidiga förslag till bärbara datorer (inkl
Honeywells "portföljdator"):
http://www.computerhistory.org/revolution/mobile-computing/18/315
* S k ljuspennor (som man rör mot skärmen) tror de blir framtidens pekdon. Då
hade Douglas Engelbart redan uppfunnit musen samt demonstrerat den och andra
avancerade datoruppfinningar (t ex fönsterhantering) året 1968 på vad som
brukar kallas "The Mother of all Demos"- se
https://www.youtube.com/watch?v=yJDv-zdhzMY och mer om ljuspennor: ;
https://en.wikipedia.org/wiki/Light_pen
* Boken talar om att forskare kan få tillgång till världens alla vetenskapliga
artiklar (1970 var det 70 milj sidor/år) via SDI-systemet (Selektiv Delgivning
av Information).Kostnad 1250 kr/år (säkert 15 000 kr idag), plus 125 kr för
varje enskild sökning, kanske 1500 kr för varje "googling"... Idag har vi nog
10 000 ggr fler sidor på weben än vad som var dyrt åtkomliga i SDI-systemet.
* Facktexter, men inte skönlitteratur, på kassettband tror man blir en stor
sak...i USA där 500-1000 ex av varje kassett kan säkjas för 7-8 dollar. Men:
"Motsvarande upplaga i Sverige skulle bli 20-50 ex. På den volymen blir det
svårt att få överkomliga priser." Ljudböcker på Henning Mankell m fl tänkte man
inte på, eller att Walkmans och senare MP3-spelare skulle göra det möjligt att
lyssna utanför bilradion, medan man tränade, tvättade eller tog t-banan till
jobbet. Det var Sonys ursprungliga Walkman (som vi i Sverige kallade
"Freestyle") som startade alltihopa. Vem vill ha ljud i proppar rakt in i
öronen, undrade skeptikerna. Svaret var: Alla! Det tänkte inte framtidsspanarna
på. Mer om ur-Walkman: https://en.wikipedia.org/wiki/Walkman
* Man tror att holografisk film och även holo-TV skall komma, men har ingen
förklaring till hur holoeffekterna skall uppnås för rörliga bilder. Det är
något vi inte vet ens idag och det ligger nog en bit in i framtiden. Vad vi har
är *stereoskopisk* film, som med s k cirkulär polarisering ger ganska bra
effekter - men det är INTE holografiskt. (Holografi ger 3D från godtycklig
vinkel. Stereo ger djupintryck men bara från ett håll, med hjälp från två
vinklar motsvarande våra två ögon) Mer om cirkulär polarisering:
https://en.wikipedia.org/wiki/Circular_polarization
* Man talar om att framtidens tidning kan levereras per radiofax. Boken redogör
för ett japanskt system, med den hisnande upplösningen 6 linjer/tum, sidorna
tar mellan 30 och 180 sekunder att skriva ut och mottagarenheten kostar 50 000
kr...
Men man började faktiskt med faxtidningar i USA redan på 1930/40-talet men
kapaciteten var låg och prenumeranterna få. Se
http://www.theradiohistorian.org/Radiofax/newspaper_of_the_air1.htm
http://gizmodo.com/faxpapers-the-lost-dream-of-delivering-newspapers-thro-1682383694
* Mikrofilm och mikrofiche tror man mycket på. Man talar om ett system kallat
TIM i England (Technical Information on Microfilm) med tiotusentals
produkbeskrivningar, där man via ett indexsystem kan hitta sin information. Ett
sorts framtida www.pricerunner.se men på fotograisk film. Tyvärr kostar
systemets s k läsare 1500 kr/år att hyra (drygt 150 000 kr/år i dagens pengar).
Här allt om mikroiche: http://www.wisegeek.org/what-is-microfiche.htm
* Satelliter är framtiden flr TV och annan kommunikation, tycker man. Men
faktum är att idag har satelliters roll i kommunikation minskat - allt mer går
landvägen via fiberkabel. Man använder inte satelliter för tele- och
datakommunikation. TV går ofta via satelliter (betänk alla paraboler) men allt
mer går via landlinjer, i form av att folk besöker Youtube och s k
playtjänster. Satellittelefonsystem har tenderat att bli för dyra och gå i
konkurs, men finns iofs tack vare subventioner. (Annars är satelliter idag bra
för navigering - GPS m fl system -, jordspaning - väder, resursövervakning,
spioneri inte minst -, forskning, osv.)
* Angående fiber: "Det finns ett slags optisk kabel som består av en bunt glas-
och plastfiber - fiberoptik - som leder ljus runt hörn eller ö h t vart man
vill. Problemet är att ljuset i fiberbuntarna än så länge absorberas rätt
snabbt och försvagas varför man skulle behöva ha förstärkarstationer mycket
tätt."
* Sedan ballar boken ur helt i kapitlet "Nyaste nytt om det 'övernaturliga' och
ESP"... "Den ansedda vetenskapliga tidskrfiten New Sicentist hade 16 oktober
1969 sensationellt material som antydde existensen av ESP. Dr Helmut Schmidt
rapporterade om ESP-undersökningar med hjälp av bl a datorer. I en ledare i
samma nummer skriver New Scientist orakelmässigt: ' Allt som allt representerar
dessa experiment ett så söäkert bevis på ESP:s verklighet som fenomenet
förefaller tillåta.' Det forskas nu på flera håll högst seriöst om ESP."
Ö h t missar författarna mycket. Man tror på dumma terminaler istf
persondatorer. På satelliter istf optiska fibrer. På dyra prenumerationssystem
istf Internet. På TV-skivor istf videokassetter. På ljuspennor istf möss. På
kemisk mikrofilm istf elektroniska kretsar.
Futorologer och sf-författare har varit dåliga på att förutse utvecklingen. T
ex Heinlein fyllde sina rymdskepp under 50-talet med enorma rör-datorer där
data förbehandlades med räknestickor för att spara beräkningskapacitet!
Men det finns i alla fall ett slående undantag: Murray Leinsters novell "A
Logic Named Joe", där författaren redan 1946 skriver om en sorts dator ("logic"
kallad) som har nötkontakter påminnande om Internet, weben, multimedia, etc.
Den klassikern, en udda röst i ett hav av stämmor som förutsagt fel, kan läsas
här:
http://hell.pl/szymon/Baen/The%20Baltic%20War/A%20Logic%20Named%20Joe/0743499107___2.htm
Och här finns novellen i form av radioteater ur den amerikanska radioserien "X
Minus One":
https://archive.org/details/XMinusOne55122831ALogicNamedJoe
-Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) och förbered dig för
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2017, info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids
novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: ;
"stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som
ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id‘86081462 / Läs även AE ;
i nya E-antologin Mellan tid och rum
<http://www.adlibris.com/se/e-bok/mellan-tid-och-rum---himmel-och-hav-9789187711435
/> YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).