[SKRIVA] RE: [SKRIVA] Några skrivtips
- From: Jan-Erik Ullström <ullstrom@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Sat, 1 Jan 2011 19:40:56 +0100
Ajdå. Då är jag långt ute på väldigt tunn is. Men jag trivs där :)
> From: ahrvid@xxxxxxxxxxx
> To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
> Subject: [SKRIVA] Några skrivtips
> Date: Sat, 1 Jan 2011 17:46:26 +0100
>
>
> Sitter här på nyårsdagen och slötittar på "Trollkarlen från Oz" (en
> fantastisk film!) och tänkte jag kunde passa på att nedteckna några
> skrivtips. Jan-Erik har nyligen postat en text, och det kan tänkas finnas
> både han och andra som må vara intresserade.
> Skrivtipsen är rakt ur skallen, i just detta ögonblick...
>
> * Tänk igenom vad du skall skriva i förväg! Det funkar inte att bara sätta
> sig ned och tro att "ja, jag kommer nog på något efterhand...". Man behöver
> inte ha allt färdigt, men någon form av outline är bra och en del detaljer.
> Själv tycker jag att det allra svåraste är att hitta på just storyn,
> intrigen. Det tog mig åratal att att komma på hur man måste tänka för att
> konstruera en story. Jag menar att just intrigmakandet (få till storyn, det
> som händer, det som driver på berättelsen!) är det mest underskattade i
> skrivprocessen.
>
> * Skriv mycket, och läs mycket. Det är som en skidåkare som tränar mil efter
> mil. Man måste skriva varje dag - det behöver inte vara högkvalitativt
> skrivande, utan det gäller att få bokstäverna i kroppen. Och att läsa mycket
> är viktigt. Man kan få små tips och uppslag. Det är inte alls fel att låta
> sig inspireras av hur andra skriver och "härma" bra författare. (Lyckas man
> härma en storfräsare blir man ju en storfräsare själv! Man lyckas nog inte,
> men att ens försöka kan ge en hel del.)
>
> * Det två viktigaste avsnitten är början och slutet. I början av berättelsen
> *måste* man få med sig läsaren. Annars är allt förlorat. Läsaren som tröttnar
> efter 1-2 sidor kommer ju inte att läsa resten. Starten är en oerhörd
> utmaning! Just listen: man måste presentera storyn, problemet, det som skall
> hända; samtidigt skall man skissa huvudpersoner och miljö; det skall vara
> snärtigt, välskrivet och intressant utan att kännas överlastat och trångt.
> Helst skall allt avklaras i de första 1-2 styckena. Och i slutet skall allt
> knytas ihop, inga eller få lösa trådar, konflikten skall vara avhandlad, och
> helst skall man ha någon bra formulering i sista meningen. Att skriva allt
> det där i mitten är mer som ett lätt joggningspass.
>
> * Dialog är viktigt! När personerna pratar är de närvarande, och vad de
> säger, sättet att prata är ett utmärkt sätt att indirekt åstadkomma
> personteckning. Dialog för också storyn framåt. Personer kommenterar ju vad
> de gör, vad de tänker göra, vad de gjort, vad som händer runtomkring - allt
> det är grunden i ett händelseförlopp. Jag tycker att man bör växla mellan
> berättande och dialog. Det bör inte komma långa avsnitt som bara är
> återberättande, för det blir litet trist och tradigt. (Långa avsnitt som
> enbart är dialog kan också vara litet trista. Framför allt blir det väligt
> pratigt, tjafsigt. Man *kan* ha för mycket dialog!)
>
> * Stilistik: skriv kort, enkelt och varierat! Jag tror en hel del på det där
> LIX-konceptet. (LIX = läsbarhetsindex. Bygger på korta meningar, inte för
> långa och ovanliga ord.) Bra stilistik är inte att skriva krångligt, utan att
> skriva rakt och enkelt. Hemingway var t ex en mästare på att inte krångla
> till det. Man skall inte välja de många och konstiga orden, utan de *rätta*
> orden. Ett *rätt* valt ord kan vara värt ett halvt stycke i styrka. Men
> samtidigt får det inte bli platt. Man bör variera. Jag tycker inte man
> behöver välja "svåra" ord men man bör välja ord som bär på betydelser, som
> har litet färg, kanske personlighet. Man kanske kan välja idiom
> (uttryckssätt) som kanske är mindre vanliga, men fullt begripliga för en
> genomsnittlig läsare. Kort exempel: hur många säger idag att "gå upp i
> limningen"? Det är litet ovanligt, men jag tror alla begriper det. Att gå upp
> i limningen är när något eller någon spricker, gärna kombinerat med att bli
> väldigt irriterad. Man behöver
> inte använda de krångliga akademiska orden, men det finns mycket intressant
> på ordspelfältets mittplan att leka med som är begripligt. Och när man
> korrläser sin text skall man hålla utkik efter att liknande eller samma ord
> inte förekommer nära varandra.
>
> * Vad skall saker heta? Även här är mittfältet bra: inte för exotiskt, men
> inte heller för alldagligt. En huvudperson kan inte heta Kalle Pettersson
> eller Gregorius Appelqvist von Knöckenbrock. Lisa Blomdahl kan nog funka,
> eller Petter Jonasson. En rymdskeppskapten kan heta George Cunningham, men
> knappast Oxymoliock Fnock. En apparat kan kallas en nivåstabilisator men
> knappast "interdimensionell kvarkhypnotron" (en av de få sämre sakerna med
> "Star Trek" är deras gojiga technobabbel). En av mina återkommande
> huvudpersoner är månpolisen Peter Dustin. När jag tänkte på namnet funderade
> jag först på något med måndamm, "moon dust". Sedan föll ögonen på
> postorderfirman Dustin (som säljer datorprylar och elektronik) och då slog
> det till. (Man kanske kan få sponsring rent av!) Jag behövde ett namn som lät
> litet engelskt men kan finnas i t ex Sverige också. Inte något platt, vanligt
> namn, inte heller något exotiskt svåruttalat.
>
> * Man får gärna skriva kortare, och i novellserier! Allt behöver inte bli en
> roman, och det är förresten enklare att skriva 20 000 tkn än 500 000. Det är
> bara 4% av jobbet. Och när man är klar med novellen kan man hitta på en *ny*
> novell, så det blir roligare och mer omväxlande. Och man behöver inte
> nyuppfinna allt. Man kan ha genomtänkta figurer och bakgrunder som kan
> återkomma (jag har en 3-4 olika novellserier). Noveller kan kräva litet mer
> finess (man kan inte bluddra bort tankefel i en ordmassa, som i en roman,
> utan allt måste sitta i en novell!) men kräver å andra sidan mindre jobb, och
> det är lättare att få pubbat. Om inte annat har en bra novell alltid hygglig
> chans att komma med i någon mindre kulturtidskrift (jag har haft mycket
> sådant pubbat) och man kan även prova mindre landsorstidningar (där har jag
> också varit - t ex i Nya Åland nyligen).
>
> * För science fiction bör man som författare ha iaf halvhygglig vetenskaplig
> allmänbildning. När jag gick gymnasiet hette det "naturvetenskaplig linje"
> och har man iaf 3:a (som betygen hette då) i Na-ämnena i gymnasiet duger det
> bra. (Jag är nog själv överkvalificerad för "halvhygglig" vetenskapsbildning,
> efter väldigt många vetenskapskurser på universitetet.) Man får gärna hålla
> sig a jour med teknik och vetenskap, läsa Illustrerad Vetenskap och Ny Teknik
> och så där. Men man behöver inte vara Einstein. Man behöver inte kunna lösa
> tredjegradsekvationer i huvudet. Plöj en del popvetarböcker (Sagan, Asimov,
> Dawkins m fl är bra). Ett bra allmänt tips är att att vara litet vag kring
> avancerad vetenskap. Kommer man inte på exakt flykthastighet från Mars kan
> man säga något om att den är "mycket mindre än jordens" (det är den) och
> raketen man beskriver för en marsstart blir mycket mindre än en Saturnus 5
> utan att man behöver ange det i ton.
>
> * Ha roligt när du skriver! Har du det tråkigt har läsaren också tråkigt. Att
> skriva bör vara lustfyllt. Det kan bära emot en liten stund när man sätter
> sig ned vid tangenterna, men så upplever man det här att man kommer in i ett
> "flow", ett flöde där orden hittar sig själva och man får en massa idéer. Jag
> tycker att man gärna får stoppa in humoristiska saker i det man skriver.
> Kanske något skämt eller en udda vridning i en dialog. (Jag gillar ö h t att
> skriva - försök till... - rent humoristiska noveller!) Låt kanske personerna
> vara litet udda eller göra udda saker. Man kan hitta på mycket.
>
> * Jag tycker man skall skriva i ett svep, eller i ett pågående sammanhang
> (längre saker kan näppeligen skrivas i ett svep), och först därefter redigera
> och efterbearbeta. Man skall ta tillvara på flödet. Korr och fel och misstag
> kan man fixa när man redigerar efteråt. Vid redigering skall man f ö inte
> alls vara rädd för att stryka, ändra, lägga in något nytt (om det behövs).
> Vad gäller strykning tycker jag f ö att alla romaner som skrivits efter att
> ordbehandlaren slog igenom (typ mitten av 80-talet) så gott som utan undantag
> är 30% för långa. Man skall skära (undantag: en relativt kort novell, ty
> noveller är från början koncentrerade; men långnoveller kan beskäras!).
>
> * Strunta i det introspektiva, det "finlitterära". Skall man idag bli
> uppskattad på kultursidorna verkar det som om man skall skriva något slags
> självutlämnande flumprosa. Det skall vara litet av missförstådd konstnär som
> har betraktelser om livet, universum och allting. Gärna oändliga inre
> monologer och inte minst sociala problem: ens make prasslar, chefen är elak,
> disken tornar upp sig i köket, ungarna bråkar på dagis och på toppen av allt
> har ens kära katt just dött eller fått mask i magen. Det lär vara så att när
> Ulf Lundell slog igenom med Jack 1975 blev majoriteten av förhoppningsfulla
> manus (av de tusentals de stora förlagen skrattar åt årligen!) Jack-kopior.
> En missförstådd konstnär som drar runt och flummar, typ. Skönlitterär prosa
> bör underhålla. Det bör vara spännande, roligt, gripande. Hitta på en skröna
> du själv tycker är väldigt kul. Världen regeras av Stieg Larssons och Dan
> Browns och JK Rowlingar. En extremt liten minoritet får nobelpriset och fina
> recensioner
> (men säljer inte alls lika bra som Stieg JK Brown!). Historieberättandet
> kommer från Cro Magnon vid lägerelden för 100 000 år sedan, och den som vann
> var den som vann lyssnarna. Inget annat räknas.
>
> Usch, det här blev längre än jag tänkt (och Oz-filmen är sedan länge slut!)
> och det finns säkert många fler tips jag kunde ge er. Jag har själv skrivit
> konstiga små noveller (vanligen sf) i över 30 år. Jag minns med skammens
> rodnand ett par usla försök i ett fanzine från 1978. Jag skickade grejor till
> Sam J och JVM (innan jag så småningon faktiskt kom med, 1984!). Jag har
> suttit som novellredaktör på t ex Nova SF och Teknikmagasinet och sett många
> "plågsamma novellförsök..." och den här listan har jag hållit på med i snart
> 14 år. Det är många olika erfarenheter man får genom åren. Så jag hoppas det
> jag förtäljt kan vara till nytta.
>
> --Ahrvid
>
> --
> ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
> (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
> IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
> Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C
> Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik
> framtidsmiljö"! -----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
>
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts: