[SKRIVA] Re: [SKRIVA] om växthuseffekt-insändaren

  • From: Olof Bjarnason <olof.bjarnason@xxxxxxxxx>
  • To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
  • Date: Wed, 28 Oct 2009 18:39:48 +0100

Den 28 oktober 2009 18.12 skrev Annika Jägerbrand <dr.jagerbrand@xxxxxxxxx>:

> Hejsan,
> ursäkta mig men jag undrar varför sånt här postas på skriva listan?
> Vilken anknytning finns till vår intressegrupp förutan att en person
> skrivit en sak?
> Dessutom finns ingen chans att ifrågasätta eller debattera innehållet i
> denna "insändare".
>
> Som forskare på klimatförändringar måste jag dessutom tyvärr meddela att
> det som skrivs inte är speciellt seriöst heller. Tex att hävda att IPCC är
> en politisk organ när det i själva verket består av större delen av all
> världens forskare inom området (varav flera ifrån Sverige). Logiken bakom
> artikeln är tvetydig. Försöker han säga att det inte finns någon
> temperaturökning pga koldioxidhöjningen? Hur förklarar man då den
> temperaturhöjning som redan skett och som direkt har antropogena orsaker.
>
> En sak kan jag hålla med om: det är dumt att måla upp skräckscenarios.
> Människan kommer med all sannolikhet att överleva och speciellt vi i väst
> har ju goda möjligheter att anpassa oss. Det är betydligt värre för ex alla
> (extremt fattiga) kustboende i Asien som redan drabbats hårt av
> havsnivåhöjningen, eller de mindre länder vars öar redan är under vatten som
> söker asyl för hela staten i andra länder.
>
> Alltså: Nej, jag tycker inte att denna emaillista skall användas som
> verktyg för att sprida forskningspolitisk inkorrekt propaganda utan
> möjlighet till debatt.
>

+1

>
> MVH
> Fil. dr Annika Jägerbrand
>
>
>
>
>
>
> ----- Original Message ----
> From: Göran Ivarsson <ivarsson.g@xxxxxxxxx>
> To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
> Sent: Tue, October 27, 2009 8:54:09 PM
> Subject: [SKRIVA] Intressant om växthuseffekten
>
> Jag hittade följande intressanta artikel på chemicalnet.se, webbsidan
> för en branschtidning för kemi. Professor Nils-Gösta Vannerberg räknar
> lite på uppvärmningen och kommer fram till att domedagsfara inte
> råder.
>
> Länk: http://www.chemicalnet.se/iuware.aspx?pageid=792&ssoid=77378
> Även inklistrat nedan
>
> --
> Göran II
> --
>
> ____
> Med utgångspunkt i lite historia och i Stefan-Boltzmanns lag om
> svartkroppsstrålning räknar Nils-Gösta Vannerberg ut att en skenande
> växthuseffekt inte är något akut problem för mänskligheten.
> ____
>
> Det är mycket som människan har oroat sig för,  kan och bör oroa sig
> för, dock har framtiden aldrig varit så ljus som i dag. Våra stackars
> farföräldrar fick uthärda två katastrofala världskrig, våra föräldrar
> hot om kärnvapenkrig, överbefolkning och svält även i industriländer.
> Mineralerna skulle ta slut tillsammans med fågelsången och
> människosläktet försvinna i ett hav av gifter.
>
> Det är lite som finns kvar av sådana mardrömmar. Småkrig och
> kriminalitet finns det gott om både här hemma och utomlands, men
> storkrig tycks vi kunna glömma. Till och med i länder som Kina och
> Indien håller fattigdom och svält på att försvinna. I så gott som alla
> länder på jorden blir befolkningen både äldre och friskare. Problem
> finns där givetvis, aids, religionskrig och givetvis oljan som
> rimligen någon gång måste ta slut. Men det är problem som ehuru
> allvarliga inte är akuta. Människan har tid och framför allt förmåga
> att lösa dem.
>
> Bara den globala uppvärmningen, som förutsätts orsakad av vårt sätt
> att leva, utgör ett akut problem. Är det verkligen så? Det tror inte
> jag.
>
> FN har tillsatt en kommission IPCC (International Panel of Climat
> Change) som ska granska litteraturen på området. IPCC utför ingen
> forskning själv och är närmast ett politiskt organ och dess förslag
> bör grundligt diskuteras i tidningar som Kemivärlden. Förutom en
> viktig detalj vill jag inte diskutera dessa här och nu.
>
> Den viktiga detaljen är påståendet att vårt nuvarande väder och klimat
> är helt unika. Låt oss då påminna IPCC om att temperaturen på
> bronsåldern överskred dagens med mer än 2 grader, att det under
> järnålderstid (500 e.K.) var så kallt att de stora floderna i Europa
> frös till, att det på vikingatiden och senare blev så varmt att man
> kunde odla säd på Island och att Grönland bebyggdes och slutligen det
> åter på 1600-talet blev så kallt att Bälten frös till och Skåne blev
> svenskt. Klimat liksom vädret är kaotiskt och omöjligt att förutsäga.
>
> Nå, nu till växthuseffekten. Det hela började i Wien för 150 år sedan.
> Två herrar Stefan och Boltzman kom då fram till en lag som visade
> utstrålningen från en svart kropp. Jorden kan liknas vid en sådan:
>
> W = konst. T4
>
> I formeln står W för utstrålningens effekt och T för den absoluta
> nollpunkten. (+ 273 °C)
>
> Denna lag är inte vilken som helst. Stefan  visade den empiriskt men
> Bolzman härledde den ur fundamental fysik. Det är således en naturlag
> av samma typ som relativitetsteorin. Lagen gör det möjligt att inte
> bara beräkna solytans temperatur men även den energieffekt jorden per
> m2 erhåller från solen. Effekten är 340 w men 100 w reflekteras direkt
> ut i rymden och berör oss inte.  Jordens temperatur räknat över ett år
> är anmärkningsvärt konstant. Således hela den inkommande effekten
> måste på något sätt lämna jorden. Den enda möjligheten är att den
> strålar ut.
>
> Om vi nu sätter in den resterande effekten 240 w i Stefan-Boltzmans
> ekvation får vi ett överraskande resultat. Jordtemperaturen skulle
> bara vara 255 grader. Vi kan ju själva märka och mäta att den är långt
> högre. I medeltal är jordytans temperatur 290 grader. Skillnaden
> mellan 290 och 255 är just växthuseffekten. Denna orsakas av att
> jorden omges av ett skyddande lager som innehåller vattenånga,
> vattendroppar, iskristaller och koldioxid. Dessa kallas växthusgaserna
> och inte växthusämnena.
>
> Det är svårt att beräkna molnens betydelse som därför utelämnas i de
> rapporter som IPCC med gillande citerar. Detta trots att molnen
> troligen är den viktigaste komponenten i växthuseffekten. IPCC anser
> att vattenånga bidrar fyra gånger så mycket till växthuseffekten som
> koldioxid. Om vi som IPCC glömmer molnen så kommer av växthuseffektens
> 35 grader  28 från vattenånga och 7 från koldioxid.
>
> Detta kunde vara sant just nu men om man är intresserad av hur mycket
> växthuseffekten kommer att öka på grund av tillsats av koldioxid kan
> man inte alls använda dessa siffror. Vattenånga och koldioxid
> konkurrerar delvis om samma strålning. Om vi således sätter till en
> koldioxidmolekyl avlastar den delvis en vattenmolekyl Vi måste således
> räkna med det ”differentiella” bidraget och då blir koldioxidens
> bidrag i förhållande till vattenånga bara 10%.
>
> Det är således inte den fasta eller flytande jordytan som sänder ut
> energi till världsrymden utan ett kyligare lager några 1000 m upp i
> atmosfären ungefär någonstans på molnens översida där vattendroppar,
> iskristaller, vattenånga och koldioxid är verksamma.. Om vi går
> tillbaks till vår formel och sätter in de värden vi känner får vi
>
> 240 = konst. (255)4
>
> Kanske kan vi, om vi erinrar oss skolans matematikundervisning, förstå
> att 1% ökning av temperaturen ger 4% ökning av strålningseffekten. 1%
> av 255 är 2½ grad, 4% av 240 är nästan 10 w Således ger en
> temperaturändring på 1 grad en effektändring på 4 watt.
>
> ?W = 4 ?T
>
> Det är våldsamma ändringar i energiflöden en liten ändring i
> temperaturen skulle åstadkomma. En ändring på fyra grader motsvarar 16
> w, det är mer än vad som behövs för att driva alla jordens lågtryck
> stormar och orkaner.
>
> IPCC ersätter i samma formel siffran 4 med 2 och får på så sätt
> temperaturändringen orsakad av en ändring av in eller utstrålning mera
> dramatisk. En invändning kan kanske vara att IPCC är mer intresserad
> av förhållanden på jordytan än vad som gäller i det strålande skiktet.
> IPCC:s tanke är att koldioxiden vid jordytan hindrar transporten av
> energi från ytan till det strålande skiktet. Men energitransporten via
> strålning är liten i jämförelse med transporten via  vattenånga.
> Vattenånga  bildas över haven, stiger uppåt och kondenseras åter till
> vatten i molnen samtidigt som den avger energi.  Den processen är helt
> oberoende av koldioxid.
>
> Koldioxidkoncentration i atmosfären och temperaturen följs åt. Under
> istiderna då temperaturen var låg var också koldioxidkoncentrationen
> låg. Under värmeperioden mellan istiderna steg
> koldioxidkoncentrationen. Vi ska observera att temperaturändringen
> kommer först och ändringen av koldioxidkoncentrationen därefter. Detta
> betyder att koldioxidkoncentrationen är jämviktsbestämd bestämd av
> havets halt av vätekarbonat och av pH. Vad som hänt är att mänsklig
> användning av kolhaltiga bränslen ökat koldioxidkoncentrationen utöver
> den jämviktsbestämda halten. Detta är ett av de få tillfällen jag har
> samma åsikt som IPCC.
>
> Men jämviktskravet betyder även att mer koldioxid än tidigare
> absorberas av haven – i själva verket hälften av alla mänskliga
> utsläpp. Ju mer koldioxidkoncentrationen ökar desto större del av
> utsläppen kommer att absorberas. Man skulle kunna invända att haven
> blir mättade på koldioxid. De enorma mängderna kalciumkarbonat på
> havets botten omöjliggör ens tanken. Däremot skulle man kunna tänka
> sig att omröringen av havsvattnet är för liten för att åstadkomma
> någon sorts jämvikt. Havsvattnet cirkulerar från yta till botten på
> något mer än 1000 år.
>
> Det känns svårt men det betyder dock att  en promille av hela havets
> innehåll  årligen förs från ytan ned i djupet. Någon jämvikt kommer vi
> aldrig att få om vi fortsätter att leva som vi gör, men vi kommer att
> få ett stabilt tillstånd vid en koldioxidkoncentration ungefär 50%
> över jämviktsvärdet och en möjlig temperaturökning på någon grad.
> Varken det ena eller det andra är någon farlig ökning. Jag har själv
> arbetat i en ubåt vid 2,5 % halt av koldioxid. I varje människas
> utandningsluft är halten 4,5%. Som jag tidigare påpekade är
> temperaturökningar på några grader inget ovanligt. Lokalt kan
> avvikelserna vara 5 till 6 grader. Sådant har ingenting med koldioxid
> att göra. Vi och jorden kan fortsätta att leva som vi gör, vilket
> betyder sparsamhet och ett förnuftigt bruk av givna resurser.
>
>
> De sista 20 åren har på det hela taget varit lyckosamma för
> mänskligheten. Förvisso har vi fått se terrorism och religionskrig men
> hot om kärnvapenkrig, överbefolkning, fattigdom och svält har om inte
> försvunnit så minskats. Materiellt sett har åren varit framgångsrika.
> Det har delvis berott på teknisk utveckling, datorisering och
> digitalisering men mest på det förhållandet att människor blivit fria
> och sluppit detaljstyrning  av odugliga politiker.  Nu ser samma
> odugliga politiker sin chans att komma tillbaks och kurera klimatet
> genom att detaljreglera vad vi äter hur vi klär oss, hur vi
> transporteras och säkert i förlängningen vad vi tänker.
>
> Försiktighetsprincipen, som så ofta åberopas i miljösammanhang, borde
> göra att vi låter bli att följa IPCC:s rekommendationer.
>
> Nils-Gösta Vannerberg
> F.d. Professor och forskningsdirektör
> Chalmers och Eka Nobel
> -----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
>
>
>
> -----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
>
>


-- 
twitter.com/olofb
olofb.wordpress.com
olofb.wordpress.com/tag/english

Other related posts: