[SKRIVA] Sveriges Leonardo da Vinci
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
- Date: Thu, 2 Feb 2012 13:59:48 +0100
Sveriges Leonardo da Vinci ? Christopher Polhem
Var i veckan på årets bästa föredrag, hittills. Michael Lindgren berättade om
?den svenska mekanikens fader?, Christopher Polhem. Den stora föreläsningssalen
på Tekniska Museet (som samtidigt har en utställning om Polhem, som jag innan
hann gå igenom ? liten men sevärd) var i princip fullsatt. 130 pers sades det;
det var mycket folk från Tekniska Museets Vänner som arrangerade.
Lindgren känner jag till sedan tidigare då han skrivit en fantastisk bok om
far och son Scheutz från Sverige som byggde världens första differensmaskin,
faktiskt före Babbage som också ges en omfattande beskrivning i hans bok Glory
and Failure. Lindgren är civilingenjör, teknikhistoriker och har jobbat länge
på Tekniska Museet. Vid podiet fanns en miniutställning av böcker om Polhem
(han har själv nyligen skrivit ett praktverk, Christopher Polhems Testamente)
samt originalritningar under glas från polhemsmaskiner ur museets samlingar.
Museet har mycket polhemsmaterial från en stor donation 1937, bl a resterna
(flera järnvägsvagnar) från Sveriges första fabrikskonglomerat Stiernsund i
Dalarna som Polhem byggde upp i början av 1700-talet.
Föredragshållaren kunde grundligt sitt ämne och berättade engarerat till
diabilder och ibland med litet humor (typ ?Polhem, han föregick Clas Ohlsson?
ang P:s postorderförsäljning av klockor). Publiken inkl jag satt trollbunden,
även om det då och då avbröts av någon fråga.
Polhem (1661-1751) kan mycket vål kallas Sveriges Leonardo da Vinci (minus
tecknande, för denne hade inte Lenny dV:s konstnärliga ådra) ty han var ett
universalgeni. Han byggde ? redan från unga år ? klockor, maskiner av alla
slag, senare gruvmaskiner, slussar, låssystem, myntpräglingsverk, han hade
framsynta ideer om skolundervisning, han var entreprenör, startade Sveriges
första industrikomplex, och mycket mer. Även om han hade några bakslag, t ex
brann hans enorma industrikomplex Stiersund ned, gick det inte alls illa för
honom. Han hade kungarnas gunst (från början såväl Karl XI och Karl XII), han
kunde genomföra de flesta av sina projekt, han blev tydligen ganska välbemedlad
(han köpte och bodde i Daunska gården i Stockholm, där Bellman föddes) och han
adlades.
Han var långt före sin tid!
- Han startade den industriella revolutionen i Sverige 150 år före England,
sade Lindberg. Om man bättre förstått vadhan höll på med kunde historien ha
tagit en annan vändning...
Det är litet Alternate History över Polhem. Litet pre-Steampunk, eller
möjligen Hydropunk. Hans stora maskiner drevs av vattenhjul, eller möjligen
häst/människokraft. (Newcomen i England hade vid Polhems tid börjat utveckla
ångmaskinen. Såvitt känt använde Polhem inte denna nya uppfinning.)
Genomgången var kronologisk och började med att Polhem föddes i Visby på
Gotland. Hans far var skinnmakare och hyrde en kvarn där han maskinellt
?stampade? skinnen. Kanske fick den unge Polhem (eller Polhammar, namet Polhem
tog han vid adlandet) sina mekaniska inspirationer därifrån. Han sattes i skola
i Visby, men tyvärr förlorade han sina föräldrar vid 8 års ålder. Då sändes han
till en farbror i Stockholm, som dock dog eftertvå år.
Adelsdamen Margareta Wallenstedt tog då hand om honom, och på hennes gods i
Sörmland avancerade han till ?Inspektor?. Han fick bygga en liten vrkstad där
han byggde klockor och små maskiner, i stort sett självlärd (även om han tog
till sig allt han kunde läsa i böcker han kunde hitta ? dock var mycket på
Latin, ett språk han var svag i, men illustrationerna lärde honom mycket).
Eftersom han var svag på Latin, trots privatlektioner av en präst, var det
svårt för honom att bli antagen till universitet. Men prästen hade en hemlig
plan: tornklockan i Uppsala domkyrka hade inte fungerat ordentligt på 100 år,
och om Polhem åkte dit och fixade den skulle han nog antas vid universitetet.
Planen fungerade. Polhem inte bara lagade klockan ? han förbättrade den. Tyvärr
förstördes Polhems urverk i en senare brand, liksom att många av Polhems
maskiner förstörts, brunnit, skingrats. I Uppsala studerade han bl a mekanik
och matematik (han blev duktig matematiker) och läste alla böcker han kunde
komma över. Han byggde ett fantastiskt astronomiskt golvur, som finns i
Tekniska Museets utställning.
Tillbaka i Stockholm byggde han en sgtor modell över ett gruvmaskineri som
kunde transportera, automatiskt fylla och tömma malmhinkar. Kung Karl XII fick
höra talas om det och fick en demonstration och blev mycket imponerad.
Så Polhem fick uppdrag vid Falu koppargruva. Hela hans maskineri byggdes
inte, men väl en delmängd. Arbetarna var inte så glada för de nya
uppfinningarna ?tog deras jobb? (det har vi hört många gånger!) och gruvchefen
blev sur över konkurrensen. Dessutom var maskinerna komplicerade och
svårbegrepiliga ? men fungerande ? så var det inte litet trolldom eller
djävulskap inblandat?
Att man inte begrep hans maskiner fick olycklig följd i en gruva i södra
Sverige. Enligt hans ritningar byggdes en gruvpump, men för att spara pengar
använde man inte stålrör utan trärör. De sprack och läckte, och pumpen...gick
på pumpen. Men när Polhem själv var på plats och man byggde som han sade, då
gick maskinerna som urverk.
Polhem startade Sveriges första ?tekniska högskola?, Laboratorium Mechanicum,
i slutet förlagd till Stiernsund i vilket Polhems berömda Mekaniska Alfabete
ingick i undervisningen. Han fick på statens bekostnd göra en bildningsresa i
Europa (Tyskland, Frankrike, Holland, England) bl a för att bedriva litet
industrispionage. Men det fanns nog inget Polhem såg som han inte kunde göra
bättre själv...
Han gifte sig 1691 med en Maria Hoffman och de fick nio barn. Tyvärr dog fler i
diverse sjukdomar, och ne begåvad son (som sägs ha haft faderns talanger) dog
av okända orsaker i Tyskland vid 17 års ålder. Han överlevdes dock aven annan
son och fyra döttrar.
Karl XII gillade Polhem, insåg hans enorma geni och adlade honom. Under hans
regering härskade krigsekonomins nöd, och Polhem hjälpte till genom att göra
ett myntstampverk som kunde massproducera nödmynt (?silverdaler? i koppar). Det
var också under denna tid Polhem startade sitt mest ambitiösa projekt,
industrikonglomeratet Stiernsund.
Mellan två sjöar i Dalarna, med enfallhöjd på 8 meter, byggde Polhem ett
veritabelt, vattenkraftdrivet industriområde! Där producerades en rad saker med
hjälp avPolhems geniala maskiner. Klockor (som kunde beställas i byggsats per
postorder!), kugghjul (Polhems kugghjulsskärare gjorde hundratals kugghjul i
timmen, medan en urmakare kunde behöva en hel dag på sig), filar, muggar,
tallrikar, allt möjligt.
Han tallriksmaskin förebådade dagens industrirobotar! Det enda som gjordes
manuellt var tennpläteringen (det gjordes i syra och krävde försiktighet) men
sedan lades stampmaterialet in i en löpande, vattenkraftsdriven bana som a)
stampade ut tallriksformen, b) förde det vidare, c) stampade in een bit av ett
kantmönster, d) snurrade på materialet, d) stampade in nytt kantmönster, osv.
Hade det gjorts manuellt skulle tillverkningen ha krävt 100 arbetare.
Tallriksfabriken behövde bara fyra...
Polhems sista uppdrag fick han vid över 80 års ålder: att bygga en ny sluss
(ett ämne aktuellt idag...). Gamla drottning Kristinas sluss hade aldrig
fungerat ordentligt. Polhems sluss blev mycket större och bygget mötte
svårigheter. Man fick bygga den nya Slussen i en kassun på Kornhamnstorg och
frakta den vidare - en enorm ingengörsmässig bedrift. Men på plats kom den, och
fungerade bra.
Polhem, som finns på baksidan av dagens 500-lappar, var onekligen ett enormt
tekniskt geni och dito engtreprenör. Det som hindrade hans ideer att få ännu
mer omsättning (även om han iofs fick mycket gjort) var kanske a) att Sverige
urlakades av ständiga krig och b) att han inte tog till sig den spirande
ångkraften. Att Polhem som var välbeläst och hade internationella kontakter
(hoven i Ryssland och England ville bägge värva honom, men han stannade i
Sverige av uttalat patrioriska skäl) inte mer tog till sig ideerna om ångkraft
kanske kan förklaras med att Sverige hade god tillgång till vattenkraft.
Men om historien tagit en annan vändning kunde den industriella revolutionen
kanske ha kunnat starta i Sverige, inte i England, 100-150 år tidigare! Tanken
är svindlande.
Angående dagens slussendebatt avslutade Michael Lindgren med en intressant,
skämtsam kommentar:
- Jag tycker att vi istället för alla dessa Slussen-förslag, kunde vi kanske
återuppbygga Polhems sluss...
--Ahrvid Engholm
Ps. Efter det utmärkta, två timmar (!) långa föredraget, frågade jag honom om
vad han nu har för teknikhistoriskt projekt på gång. Ja, det kommer nog en
svensk översärttning/bearbetning av historiken och Scheutz och Babbage! Den kom
ursprungligen på engelska. En svensk version vore onekligen något att se fram
emot!
Pps. Detta är ett första,snabbskrivet utkast, där jag har haft svårt att läsa
mina kråkfötter i anteckningsblocket. Det kanske senare kommer en utökad,
rättad version om jag tar mig an kråkfotskryptografin.
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling Mord
på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor
förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / Läs AE i
nya Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på
SF-Bokhandeln! / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Sveriges Leonardo da Vinci - Ahrvid Engholm