Jag har tidigare skrivit om Europas första tolkienförening, The Tolkien Society
of Sweden, grundat i Göteborg 1969. Strax därpå dök Stockholms Tolkiensällskap
Forodrim upp. Det var grupper där man antog "alias", klädde ut sig i särskilda
dräkter, hade blöta fester, utförde arkaiska ceremonier, delade ut interna
utmärkelser, skrev konstiga medlemsblad med en myckenhet av runor, talade om
sin värld som "Midgård"...
Exakt som man gjorde i vikingasällskapet Valhallaorden, grundat 1945!
Fandom som sådant sysslar med science fiction-litteratur, i skriftlig form
via fanzines (idag nästan helt via nätmedier), i social form kring fandom som
sådant (vid t ex sf-conerna), med egen snart sekelgammal historia (fanniska
traditioner, fanslanget, osv). Men runt detta finns vad med fanspeak kallas
fringefandoms (periferifandomar), grupper kring näraliggande ämnesområden. Vi
har film/TV-fans (Star Trek, Star Wars osv), serieentusiaster, rollspelare,
cosplayianer, vampyrister och zombiediggare, fans av särskilda författare
(Tolkien, Rowling, D Adams, Lovecraft, m fl), medeltidsfolk, rymd och
raket-intresserade - och till det näraliggande får vi nog även räkna
vikingasällskap. Svärd, drakskepp, midgårdsormar och asagudar utgör en sorts
fantasy, när allt kommer omkring.
Jag har av en händelse fått tag på en bunt medlemsblad för något kallat
Valhallaorden (VO), spridda nummer från 1950-talet fram till 2009 (inkl en del
lösa blad och sånghäften). Det första jag undrar är om VO är hemligt? Det finns
inget spår av dem på nätet, och det listas inte här
http://medeltiden.ifokus.se/articles/500c0d51d4ebea3937004295-vikinga-och-medeltidsgrupper-sverige
bland de ca 15 vikingasällskap som fanns 2012. På Wikipedia står blott om en
annan, historisk Valhallaorden, ett hemligt sällskap (
https://sv.wikipedia.org/wiki/Valhallaorden ;) av officerare och adel grundat
1783 på Sveaborg, idag Finland. Det har inget med detta sällskap att göra, som
grundades 25 maj 1945 av en grupp på nio män, hemma hos Sture Andersson på
Valhallavägen i Stockholm. (Från och med 1954 var kvinnor välkomna, i alla fall
till mötena, och kallades frillor eller sköldmör.)
Det är svårt att skildra en förening från en iofs tjock men ändock slumpvis
bunt trycksaker, men jag skall försöka.
De nio grundarna* tog namn efter asagudar (Oden, Tor, Tyr osv) och bildade
ett Asarnas råd, som var styrelse. Sedemera, i takt med att originalasarna dog
av, kunde andra tas in i rådet. Utomstående kallades "veklingar" och för att
bli "viking" (medlem i VO) utsattes man för ett prov i samband med ett blot,
som bestod av någon praktisk uppgift och en kunskapsdel rörande vikingatiden.
Ursprungligen bestämdes att VO skulle ha max 50 medlemmar (45 står det på annat
håll), något som senare dock överskreds. Några medlemsantalssiffror jag
extraherat:
1945: 17
1949: 45 (man fyllde på rejält!)
1961: 51
1965: 60
1999: 34 (inkl frillor och ättelägg = familjers barn)
2002: 32
I slutet av 1940-talet började man utge medlemsbladet Runan, med 0 till 2
nr/år, vanligen 1 nr/år som verkar ha kommit efter årsskiftet för att kalla
till årstinget i mars. Numren var från 8-10 sidor till omkring 50 på
2000-talet, och från början gjorda på spritstencil. På 60-talet dök elstencil
och vanlig stencil upp, på 70-talet fotostatkopiering, och från 1990-talet
laserutskrift (under senare år med flott färglaserutskrift). Tryckmetoder kunde
blandas i samma nummer och layouten var rörig - bidragsgivare verkar ha gjort
sina egna original, som sedan bara lades till. Runan anger inte löpnummer men
fram till 2009 torde drygt 50 nummer ha utkomit.
Normalt fungerade Runan som en årsskrift och inleddes med rapport om året som
gått i VO, kallat "årsbalk", och kallender över kommande års möten. Det gjordes
en lista på medlemmars jämna fördelsedagar (30, 40, 50 osv år). Därefter kommer
längre rapporter från föregående års möten, medlemsmatrikel med adresser och
"alias", korta rapporter från "roddarlagen" (mer strax) och sist litet av
varje. Det kan vara brev från medlemmar som bor avsides (en bodde i Afrika, en
annan i Gällivare, och de skrev gärna om vad de gjort under året), sidor med
roliga historier, korsord, dikter och sångtexter (en sorts vikingafilksånger!),
artiklar om vikingar, och t o m noveller - under 90-talet påbörjades en lång
litterär vikingaföljetong t ex.
De fasta mötena är:
- Årsting, mars varje år (plats krog, cafe eller hyrd lokal)
- Vårblot, maj varje år (krog eller hyrd lokal, under senare decenner en krog
vid Nybohov)
- Sexkampen (från början femkampen: pil, kast i hink, hästskokastning,
krocket, ringkastning och något kallat "vikingen" - troligen kunskapsfrågor;
man har hållit till i bl a Kaknäs och Bredäng i Stockholm)
- Höstutflykt, oktober varje år (vanligen i Stockholms skärgård, t ex Oxnö,
senare Gålö; det handlar om att besöka någon medlems sommarstuga)
- Höstblot, november varje.
Till det kan extra aktiviterer tillkomma, som exempelvis studiebesök (en gång
besöktes Pripps bryggeri), gemensam resa till fjällen, en tripp med en
Ålandsfärja, osv. Under 1995 och för längre tid framåt påbörjades månatliga
pubmöten (teoretiskt kanske de ännu pågår?), först på Pelikan på Södermalm,
sedan på Bavaria också Södermalm, och därefter på Strömmen vid Slussen.
I Runan omnämns årsting och bloten som om de är i stort sett obligatoriska
att närvara vid, såvida man inte har giltigt förfall (någon gång sägs att
läkarintyg krävs!) och det verkar som om någonstans kring 2/3 av medlemskadren
faktiskt dyker upp. Ett skäl till hög närvaro är att lågt deltagande påverkar
ens status i VO och ens möjlighet att nå högre "grader". Såsom många ordnar har
Valhallaorden nämligen medlemsgrader. Såvitt jag kunnat utröna är de:
I Vikingagraden (relativt enkelt inträdesprov)
II Skyttegraden (prov i bågskytte)
III Svärdsgraden (provet är troligen något slags svärdskonster)
IV Sköldgraden (handlar troligen om att man skall skydda sig med en sköld
medan andra kastar saker på en)
V Hästskograden (troligen hästskokastningsprov)
VI Roddargraden (sannolikt prov i att ro i en båt)
VII Eddagraden (provet är sanolikt att skriva och framföra något)
VIII Runmästargraden (obekant prov)
IX Skaldegraden (troligen att skriva och framföra en vikingadikt
X nämns inte men är sannolikt att ha upnått Asa-värdighet
Till varje grad hör också ett kunskapsprov, som sannolikt blir svårare ju
högre man går. Styrelsen bevakar medlemmars aktiviteter och ger en kallelse
till en medlem att göra provet för en ny grad, när de anser denne redo. Man kan
inte själv anmäla sig till att göra ett grad-prov. Titlarna i det ursprungliga
Asarnas råd var: ordförande, sekreterare, klubbmästare. materialförvaltare,
ritualmästare, talman och ålderman - senare torde medlemsbladsredaktör ha
tillkommit.
Medlemmarna är indelade i roddarlag med 6-8 medlemmar var. I Runan omtalas
4-6 roddarlag (vid olika tider i VO:s historia) och varje lag har en "bas" som
skall ta särskilt ansvar för sina roddare. Medlemmar i ett roddarlag förväntas
ha tätare kontakt med varandra och bildar lag vid tävlingar på VO:s möten.
Asarnas råd har som nämns gudanamn. Övriga medlemmar får alias som "låter"
vikingatida, men gärna säger något om medlemmens karaktär. Vi har namn som
Armstarke, Djärve, Gladlynt, Långe, Munskänk, Myntfot, Präntare, Skalde,
Vittfarne, osv
Trots att man kan spekulera om att VO är ett hemligt sällskap, nämndes det
faktiskt i tidningarna i början. Efter grundandet hade Aftonbladet 10 november
1945 en större artikel med bild under rubrik "Trivsamma träffar" (från
höstblotet 6 november det året). 25 maj 1950 var man i Aftonbladet igen, i en
kortare artikel omkring en spalt lång.
På bilderna ser man att alla har vikingahjälmar med horn och en särskild
sorts särk, en lång skjorta prydd av en halskedja och ett ordensband. På
ordensbandet sätts symboler för de "grader" bäraren passerat. Det omtalas att
nyvordna vikingar (=medlemmar) skall bära ett rep kring midjan istf bälte och i
många år skrivs det om planer att göra en ordensring. Kostnaden för en
ringmärkesstamp på 250 kronor utgjorde dock på 1950-talet ett hinder - det var
mycket pengar då, en halv månadslön. Om det blev någon ring får en annan saga
berätta, men däremot fick man tidigt en klubbnål med VO:s symbol: en
vikingahjälm med årtalet 1945 inskriberat. Man skaffade även ett eget
brevpapper med samma symbol.
För varje grad en medlem uppstiger tillkommer en avgift (storlek ungefär som
en extra medlemsavgift) som delvis går till att bekosta metallbrickan på
ordensbandet, vilken är gradsymbol. Den grundläggande medlemsavgiften är ganska
hög. 1945 var den 10 kr/år, vilket motsvarade ca 70 resor med dåvarande
lokaltrafik (Stockholms Spårvägar), idag att jämföra med ca 800 kr för ett
periodkort. På 1990-talet var medlemsavgiften 275 kr/år och 2009 var den 400
kr/år. Därtill tar man gärna emot frivilliga donationer, även i form av saker
att dela ut som priser vid tävlingar.
Pengarna används troligen till sådant som som porton, material och
lokalhyror, men också (i alla fall under VO's tidiga historia) till att
subventionera medlemmars blotavgifter (mat och dryck kostar). Men såsom en
samhällsnyttig orden skänker man också en del till välgörande ändamål. Man
donerade under senare decennier 500 eller 1000 kronor till saker som
Cancerfonden, Radiohjälpen och Läkare utan gränser. Medlemmen i Afrika upptog
en "skyddsling" som VO ibland skickade 1000 kr till, en flicka i Namibia som år
2004 fyllde 18 år; pengarna stödde hennes utbildning.
En tragisk historia från 1952 är hur VO gav 50 kr (1/8 månadslön då) till en
medlem - eller möjligen medlems närstående - som i en olycka på Södra station i
Stockholm fått "båda benen avklippta". Låter ruggigt! Vid grundandet 1945
uttalades en avsikt att ge pekuniärt stöd till behövande i Fredrikshofs
Idrottsförenings gångsektion - antagligen hade flera grundare kopplingar dit -
men det som behövande mottagare tycks under senare år upphöra.
År 1950 fanns 336 kr i kassan (nästan en månadslön vid den tiden) och 1957
fanns 277 kronor. Men 1957 fanns också en separat byggnadsfond med hela 1377
kronor. Tanken var tydligen att försöka samla ihop pengar till ett klubbhus,
något som veterligen aldrig realiserats. För att öka chanserna investerade VO
(eller VO:s byggnadsfond?) i premieobligationer, som förutom ränta lottar ut
större vinster. Obligationsnumren publicerades i Runan, så medlemar kunde hålla
koll - och några mindre vinster inflöt också.
På bloten - men även på övriga möten - går det glatt till. Alkoholfrihet
undanbedes. Basarna för varje roddarlag uppmanas i Runan att se till att det
medtages tillräckligt med mjöd så att ingen i laget blir utan. 1950, då
Brattsystemet fortfarande förpestade medborgarnas tillvaro, begärde VO från
utskänkningsnämnden (eller vad det hette) en extra tilldelning på 8 liter sprit
för sitt femårsjubileum. Begäran avslogs med motiveringen att extra
tilldelningar enbart gavs till 25- och 50-årsjubileer... I övrigt äter man en
flerrättersmiddag och har diverse underhållning. Man har inträdes- och
gradprov. Det kan spelas i upp sketcher och utbryta frågesport. Någon begåvad
medlem med gitarr sjunger vikingasånger och detsamma görs av hela sällskapet
med hjälp av sånghäften. Ett lotteri avhålls. Det deklameras dikt, oreras tal
och delas ut priser, som "Årets viking" (till extra aktiv medlem),
vandringspriset till Balders minne, Heimdal-priset (till den som varit medlem i
mer än 20 år), osv. Medlemar kan belönas med förtjänsttecken, bordsstandar och
manschettknappar.
Ett kanske typiskt deltagarantal från 1954 är att 35 (av 45) medlemmar
närvarade vid vårblotet. 1957 bestämdes att fler än 50 (45?) kunde vara
medlemmar. 1960 närvarade 44 av då ca 50 medlemmar vid ett blot. På senare
decennier verkar såväl medlemsantal som blotbesökare ha sjunkit något.
Jag kan ett enormt antal namn ur svensk sf-fandom, en effekt av att många
gånger årligen traska igenom hundratals namn på prenumerantlistor för SFJ...
Men med ett möjligt undantag dyker inget av dem upp i de olika VO-medlemslistor
jag har; jag känner till en hel del namn från Forodrim också, men inget jag
känner igen därifrån dyker upp i VO. (Om det är en bekant från förr vet jag
inte, men ett eventuellt undantag är en kille med intialierna TE, som hade
vissa fanniska kontakter på 80-talet, uppges jobba med datorer, 2004 gjorde
godkänt intagningsprov till VO och tog sig vikingaaliaset "Hackare".)
Vid grundandet 1945 var de flesta 25-40 år. Det var medelklass och yrkesmän.
Vi hade tandläkare, ägare av småbutiker, en polisman, en svetsare, en bankman,
osv. Medelåldern kom sedan att öka och de gamla dör av, vilket säger sig själv
för dem som är födda 1905 till 1920. De som tillkommer hinner också bli gamla.
Intrycket i den Runan jag har från 2009 är en medelålder på 65-70 år (och en
del som är ännu äldre!). 2009 publicerades gängse aktivitetsplanering för 2010
och det fanns inga tecken på att VO skulle upphöra, så trots att man inte finns
på Internet finns man kanske ändå kvar.
Är det någon som vet mer?
--Ahrvid Engholm
* Grundarna var: Emil Fristed (Oden), Nils Jonson (Brage), Folke Guve (Vidar),
Sigfrid Bernemo (Balder), Sture Andersson (Tor), Emil Olbo (Vale), Lennart
Håkansson (Forsete), Olov Alnerius (Had), Olof Nordahl (Tyr).
De första stadgarna från 1945:
Asars lag
1. Under året 1945 i maj den 25 dagen när vikingablodet hotades att förtunnas
bildade Asarne Oden, Tor, Balder, Forset, Brage, Tyr, Vale, Had och Vidar
Valhallaorden till stöd för vikingar och avfällingar.
2. Tre Asar skall utgöra Asars Råd. Sedan tre solvarv förflutit prövar Asar
Rådets sammansättning.
3. Vekling, som anses uplevt lämpligt antal solvarv, skall genom kämpalek och
vapenskammel härda sig för att vid vår- och höstblot genom bevågna Asars
bistånd prövas för att såsom viking Midgård sakteligen nå.
Blot hålles i månaderna maj och november.
4. Vekling, som till nåder tagits, erlägger inför Asarne, efter utstånden
prövning det antal mynt som av Stora Rådet fastställts, sin tidigare förnedring
till skam och Orden till fromma.
5. Asarnes vrede är tiograding mot tidigare avfälling. Den som önskar till
nåder tagas, kan vid blot grad för grad söka vreden mildra. Vinner viking Asars
gunst skall till myntskramlaren fastställda antalmynt erläggas.
6. Av vikings mynt kan till redboren kämpes hjälp, när nöd eller olycka kämpe
tränger, sådant antal mynt lämnas varom Asars Råd bestämma.
7. Asar nio taga under sitt beskydd fyra gånger tio och en vekling. Asar pröva,
sedan tre solvarv fullbordats, om dess skydd må ökas att föra än flera
veklingar till Midgård.
8.VIking, som så i Midgård handlar, så i strid uppträder och så i tal och runor
uttrycker sig mot annan viking, att heders lagbalk bryter, må så behandlas,
att han av Asar och vikingar uteslutes. Aldrig kan usling ånyo finna nåd inför
Asars ögon.
9. Skulle orostid stund, splitting råda och Asar skingras, må Ragnarök stunda.
Då skall Ordens samtliga tillgångar till kämpar överräckas.
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) och förbered dig för
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2016, info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids
novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: ;
"stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som
ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id‘86081462 / Läs även AE ;
i nya E-antologin Mellan tid och rum
<http://www.adlibris.com/se/e-bok/mellan-tid-och-rum---himmel-och-hav-9789187711435
/> YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).