[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Nätverkstan - en möjlighet för mindre tidskrifter

  • From: Aleph <info@xxxxxxxxxxxx>
  • To: "skriva" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Wed, 04 Aug 2021 12:59:29 +0200

Se där. Mailet tog mig en timme att skriva och kom att handla om andra saker än 
det jag först tänkte uttrycka. Rubriken blev i slutändan missvisande, men you 
get my points.

/ Rickard


 ---- On Wed, 04 Aug 2021 12:55:56 +0200 Aleph <info@xxxxxxxxxxxx> wrote ----

Jag förvånas gång på gång över hur mycket _bättre_ det är att utge en 
tidskrift idag, än för 14-20 år sedan då Minotauren utgavs. Detta går helt 
på tvärs emot "allmänhetens visdom", men i synnerhet kulturnördar är 
vanligtvis tämligen korkade och idisslar bara floskler om sådant man bestämt 
sig för att tycka och tro i sina kotterier. Vad man med egna ögon kan se av 
verkligheten är mindre viktigt.

Nu ska jag först och främst nämna att i alla fall kulturtidskriftsstödet har 
blivit eländigt, medan nästan allting annat blivit bättre. Ingen som inte 
underdånigt skriver under på Kulturrådets långa lista av vänsterpolitisk 
aktivism kan räkna med att få bidrag idag. Den politiska korruptionen av 
kulturinstitutionerna var ett allvarligt problem för 20 år sedan, men har 
bara blivit värre och värre. Idag får kulturutövare inte bidrag för sitt 
_kulturarbete_ utan för den politiska propaganda och aktivism man förväntas 
göra. Kulturnördar gör antinget detta gladeligen eftersom de inte förstår 
bättre efter att ha blivit indoktrinerade under hela sin kulturverksamhet, 
eller vågar inte knysta ett ord om det i feghetens ynkedom -- och i rädsla 
för att inte få de där eftertraktade extra tusenlapparna i fickan. Istället 
gnölar de kritiska kulturnördarna om allting annat, och förändrar ingenting.

Jag sitter i dagarna med ansökan om kulturtidskriftsstöd, men förväntar mig 
inte att få det denna gång. Och det är ingen katastrof, eftersom 
möjligheterna i övrigt är så bra. Kontrast Magasin kommer att överleva 
oavsett.

1. Tryck. Idag får man högkvalitativt tryck med fyrfärgsomslag och limmad 
rygg för samma summa pengar som man tidigare betalade för hos de allra 
billigaste tryckerierna, och då var det sadelhäftning som gällde. För att 
hålla nere tryckkostnaden fick man fixa och trixa med knep såsom att 
samtrycka fyra eller sex omslag på samma tryckplåt för att få ett bra 
styckepris, vilket innebar att man behövde planera utgivningen i detalj upp 
till ett och ett halvt år framöver -- och sedan hålla schemat så att 
tidskriften verkligen utgavs på de datum och med det innehåll som angavs på 
omslagen. Det var inte nådigt.

2. Mer om kostnaden. Även om styckepriset per ex blev ungefär samma på den 
tiden som idag, kunde man inte räkna med att bara beställa så många ex som 
man behövde. Till och med dåtidens digitaltryck (Print-On-Demand) krävde att 
man beställde allra minst 150-200 ex för ett bra styckepris, plus att 
omslagen skulle tryckas separat i "vanlig" offsett i minst 1000 ex... Detta 
var egentligen inget problem för Minotauren som hade en upplaga på 500 och 
senare 1000 ex, men den som ville starta en tidskrift och gradvis öka 
upplagan behövde brottas med tröskeln i fråga, och lägga ut betydligt mer 
pengar.

3. Distributionen då. Det fanns ingen att tala om! En mindre tidskrift fick 
lita på djungeltelegrafen, recensioner i tidningar, på sina hemsidor och 
sajten Tidskrift.nu (där tidskrifterna kunde annonsera sina nya nummer, och 
eventuellt sälja dem på det enda försäljningsställe de hade). Jag och mina 
medarbetare behövde gå runt till bokaffärer och antikvariat i storstäderna 
för att försöka övertala dem att sälja tidskriften, och sedan skicka dem nya 
nummer på egen hand. Det var direkt eländigt. Det närmaste en mindre 
tidskrift kunde komma vad gällde något slags vettig distribution var ett 
begränsat avtal med Interpress --  genom en hutlös avgift per år kunde man 
sälja sin tidskrift på ett litet antal av de större pressbyråerna i Sverige, 
huvudsakligen på flygplatser och knytpunkter för tågtrafiken. Minotauren 
distribuerades efterhand på detta sätt, men det var knappast värt 
uppoffringen eller utgifterna.

4. Distributionen idag. Det som Interpress inte lyckades bistå med, gör 
Nätverkstan idag mycket bättre och mycket billigare. Kulturtidskrifter 
betalar en avgift på bara 1000 kr per år till dem, och genom dem kan ett 
stort antal bokaffärer och andra återförsäljare sälja tidskriften på 
kommission. De tar också hand om utskicken och faktureringen. Så länge ens 
tidskrift inte är alltför skräpig lär det gå jämt ut ekonomiskt, och lockar 
alltid nya läsare till att prenumerera.

Så nej, även om Kulturrådet är politiskt genomkorrumperat idag, finner jag 
inte någon större anledning att klaga. Speciellt inte som jag ej heller är 
girig och kräver en lön på minst 20 000 per månad för sitt kulturarbete. Det 
räcker med att överleva och inte svälta, och att kunna syssla med det man 
älskar att göra.

/ Rickard


FACTS & FICTION
Aleph Bokförlag -- www.alephbok.com
Timaios Press -- www.timaiospress.com
Kontrast Magasin -- www.kontrastmagasin.com

-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr ck  *   ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx f r listkommandon (ex subject: subscribe).


FACTS & FICTION
Aleph Bokförlag -- www.alephbok.com
Timaios Press -- www.timaiospress.com
Kontrast Magasin -- www.kontrastmagasin.com

-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck  *  �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: