[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Åcon-novell: Mannerheims hemliga meddlande

  • From: "Zenzat" <zenzat@xxxxxxxxx>
  • To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Sun, 16 May 2010 23:13:15 +0200

Kul story och kul knorr Ahrvid.
Bertil

----- Original Message ----- 
From: "Ahrvid Engholm" <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>; <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
Sent: Sunday, May 16, 2010 9:49 PM
Subject: [SKRIVA] Åcon-novell: Mannerheims hemliga meddlande


>
> Jag gör ingen särskild Åcon-rapport, tror jag, men ni har kanske sett mina 
> små meddelanden med ögonblicksbilder från kongressen (som var väldigt 
> bra!). Tänkte nedan dock återposta min novell som under conen pubbades i 
> Nya Åland. Jag vet inte om man kan kalla det sf, men det är aningen 
> Alternate History (Det hemliga meddelandet till Mannerheim är förstås helt 
> påhittat och okänt av historiker. Jag tyckte att min lilla huvudpoäng vare 
> litet smart.)
>
> --Ahrvid
>
> Ps. Det finns flera sf-fanniska "vinkar". En huvudperson får heta Asimov. 
> Jag  nämner Hugin. En annan huvudperson heter Thomas Åhlander, och jag 
> tänkte en smula på Tom Ölander (Toms fulla namn var ju Thomas). Kul 
> novell, som sagt... (Men jag vet någon som förstås kommer att säga att den 
> är skitdålig. You know.)
>
> -----
>
> Mannerheims hemliga meddelande
>
> Den ryske poliskommissarien Ivan Asimov var ingen ond människa, men mycket 
> plikttrogen. I denna kaotiska tid i slutet av Det Stora Kriget, med 
> revolutioner och inbördeskrig, var dock hans problem att han inte visste 
> vem han skulle vara plikttrogen mot.
>  Hemma i S:t Petersburg härskade revolutionärerna. Men samtidigt samlades 
> vita trupper i moder Ryssland för att återinsätta hans gamle arbetsgivare 
> tsaren. Och på finska fastlandet var det inte bättre. Vita och röda slogs 
> bittert för att avgöra framtiden för Finland - och även för Åland.
>  Asimovs lösning på pliktdilemmat blev att mekaniskt läsa alla telegram 
> som anlände till Mariehamns polisstation, och utan vidare reflektion 
> intill sista bokstaven utföra alla order - så länge de innebar att han 
> slapp skjuta någon. Han var ingen ond människa, som sagt.
>  Han grävde i telegramhögen och ropade på sin underlydande, den lokale 
> konstapeln Thomas Åhlander:
>  - Konstapeln! Vi har fått några order. Det varslas om att en engelsk 
> flygmaskin mellanlandar inom några timmar. Något slag av diplomatiskt 
> uppdrag på väg till Åbo. Vi skall ge allt bistånd. Ni får ta ett par man 
> och ta hand om det. Det står att det är ett sådant där vattenplan, så jag 
> antar att det landar i hamnen.
>  - Det kallas hydroplan, kommissarien, sade Åhlander. Jag har läst om de 
> senaste flygande underverken i den där fantastiska tidskriften Hugin...
>  - Ja ja, hydroplan, avbröt kommissarie Asimov. I alla fall, här är en 
> bränslerekvisition. Ni skall hjälpa dem att fylla på tankarna.
>  - Skall ske, kommissarien. Jag tar med mig Granberg och Lysander.
>  - En sak till, konstapeln. Jag har ett annat telegram liggande. En ny 
> förordning om identitetsbokstäver för alla flygplan. Jag tror bestämt att 
> vår engelska besökares landskod och identitet står i det här telegrammet, 
> om nu hans flygplan hunnit märkas. Det är tydligen ett nytt påfund. Här, 
> tag med er detta om det skulle behövas.
>  Kommissarien gav Åhlander telegrampappret.
>
> Även om det gått ett och ett halvt decennium sedan de driftiga bröderna 
> Wright erövrat lufthavet, var det ännu en ovanlig syn med flygmaskiner 
> över Ålands hav. Ryktet hade spritt sig och något hundratal mariehamnsbor 
> hade flockats i hamnen för att se den märkvärdiga himlabesökaren.
>  Det mumlades i leden. Det var oroliga tider. Hur skulle den stora 
> kraftmätningen mellan röda och vita utfalla i Finland? Vad skulle hända 
> med Åland? En del talade för anslutning till Sverige. Andra tyckte att 
> Mannerheim verkade vara en bra karl, och om han segrade på fastlandet 
> kunde man lika väl fortsätta som förut. Det var ganska få som tyckte att 
> den där Lenin var något att hänga i julgranen. Möjligen i en lyktstolpe.
>  Men ett flygande besök var en välkommen distraktion i den tunga 
> atmosfären av spänning och bekymmer.
>  Hördes inte nu ett svagt surrande på avstånd? Mumlet i folkmassan 
> tilltog. En del pekfingrar viftade mot en prick vid horisonten. Eller var 
> det en fiskmås? Åhlander, Granberg och Lysander behövde inte anstränga sig 
> över hövan för att hålla folk under kontroll. Alla var lugna och 
> förväntansfulla.
>  Fiskmåsen växte och blev allt ljudligare. De riktiga fiskmåsarna i hamnen 
> skriade förvirrat inför den nya konkurrenten, som gjorde ett halvt 
> landningsvarv och beredde sig på vattenkontakt. Motorljudet sjönk medan 
> motorerna ströps. Strax klövs det gråblå vattnet av en vit strimma från 
> Vickers-Armstrong-planets pontoner. Piloten taxade försiktigt mot en 
> utstickande brygga och Åhlander rusade dit för att ta emot tampen.
>  - Granberg, du vet var bränslekärran finns. Tag med Lysander och hämta 
> den.
>  Åhlander hjälpte under tiden till med att förtöja. Piloten och hans 
> passagerare debarkerade med viss möda från sin guppande farkost.
>  - Jolly good, old chap, sade den senare och tog emot konstapelns hand 
> medan han steg ned på bryggan. Mr Smith, fullbemäktigat ombud för Hans 
> Majestäts regering. Vår ankomst har telegraferats. Men eftersom vi flygit 
> i snart ett dygn är jag rädd vi måste vila innan vi fortsätter. Constable, 
> finns det möjligen ett par slafar åt trötta resenärer?
>  Detta avhandlades på en blandning av engelska, franska och teckenspråk. 
> Åhlanders kännedom i utrikiska tungomål hade sina luckor, men han förstod 
> vissa ord och själva andemeningen.
>  Då kom kommissarie Asimov oanmäld utrusande på bryggan.
>  - Åhlander, det här duger inte, sade han andfådd. Vår besökare saknar 
> nationalitetsbeteckningar enligt den nya förordningen. Se till att ordna 
> det! Och så vill jag tala med er.
>  - Kommissarien, jag skall ta hand om den saken, svarade Åhlander. Och 
> bränslepåfyllning är redan tillsedd. Men en liten detalj. Jag tror våra 
> gäster måste få vila ut. Jag och min hustru skulle se det som en ära om 
> vi...
>  - Ja, ja, konstapeln, vi gör så. Men några ord nu om jag får be...
>
> Det var ett delikat ärende som kommissarie Asimov skissade upp för 
> konstapel Åhlander. Han hade fått ytterligare ett telegram. Den engelska 
> besökaren kunde misstänkas bära på något hemligt, kodat budskap till 
> Mannerheim. Var det så ville den provisoriska regeringen i S:t Petersburg 
> absolut inte att det skulle komma fram. Det var något om att den arbetande 
> massans historiska mission kunde äventyras, eller fraser i den stilen. Men 
> samtidigt betonades att kommissarie Asimov inte skulle låta skjuta 
> engelsmännen, vilka kapitalistiska utsugare de än var. Det var 
> kommissarien tacksam för. Revolutionsregeringen insåg att relationerna 
> till London var känsliga. Undersökningen måste skötas diskret.
>  Kommissarien struntade i politiska förvecklingar, men order var order. 
> Flygmaskinen skulle noga genomsökas och alla spår av hemliga koder 
> avlägsnas. Kommissarien skulle innan avfärd personligen gå igenom 
> flygarnas bagage. Han skulle skylla på tullkontroll - en sådan behövde ju 
> i alla händelser göras.
>  Fru Gunilla Åhlander var faktiskt ganska bra på engelska, eftersom hon 
> innan giftermålet varit lärarinna. Dessutom hade hon stavat sig igenom 
> romantiska Jane Austen-romaner på originalspråk. Med hennes hjälp lyckades 
> man klargöra vissa saker under den enkla men närande middagen. Flygarna 
> trakterades bland annat med färsk, stuvad gädda som fru Åhlander inköpt på 
> torget under dagen.
>  Långsamt och försiktigt lyckades makarna Åhlander och flygarna vinna 
> varandras förtroende.
>  Det stod snart klart att det låg i både Åhlanders och andra öbors 
> intresse att få fram det hemliga budskapet till Mannerheim.
>  - Här har jag det på en lapp, sade Mr Smith. Det är i chiffer, kortfattat 
> men tydligen av yttersta vikt för Finlands framtid. Min kontakt i Åbo har 
> nyckeln till chiffret. Så noggrann och plikttrogen som er kommissarie 
> verkar vara kommer jag aldrig att få med mig det här. Jag har inte 
> förtrotts med själva budskapet i klartext, i händelse någon skulle få för 
> sig att bruka en liten aning tortyr. Bolsjevikerna har ju inte mycket till 
> skrupler, vet ni.
>  Åhlander satte tankspritt ned ena handen i byxfickan och kände hur det 
> prasslade av telegrampapper.
>  - Jag fick just en idé... sade han stilla, vilket fru Åhlander strax 
> översatte för deras gäster.
>  Efterrätten som fru Åhlander vispat ihop smakade utmärkt.
>
> Folkmassan var något mindre nästa morgon. Kommissarie Asimov hade just 
> avslutat sin närgångna inspektion av flygplan, flygare och flygarnas 
> bagage. En lätt dimma spred sig då piloten varmkörde 
> Vickers-Armstrong-maskinens motorer. Den som stod riktigt nära kunde ana 
> en doft av målarfärg från de nyanlagda nationalitetsbeteckningarna som 
> inte riktigt hunnit torka ännu.
>  Efter middagen föregående kväll hade konstapel Åhlander rusat iväg och 
> satt  fart på Granberg och Lysander. Tillsammans hade de jobbat i några 
> timmar med något Rembrandt måhända skulle ha nickat gillande åt.
>  - Farewell, good people, ropade mr Smith över motorbullret. Ni har tagit 
> väl hand om mig och min pilot. Måste rusa vidare, tyvärr...
>  Åskådarna vinkade tillbaka. Kommissarie Asimov, som stod på bryggan för 
> att bevittna avfärden, gjorde en reglementsenlig honnör. Han hade 
> plikttroget beslagtagit ett par suspekta böcker med konstiga anteckningar 
> och en del lösa papper.
>  Men det var tur att varken han eller åskådarna tydligt kunde se mer än en 
> rad identitetsbokstäver åt gången. Vingarna låg för plant för att man 
> skulle kunna se ordentligt, och bara en sida i taget av flygkroppen 
> syntes. När hydroplanet hunnit taxa ut en bit i hamnen var det i alla fall 
> för långt avstånd för att avläsa alla bokstavsgrupperna.
>  Åhlanders telegram med nationalitetsbokstäver hade fått en ganska fri 
> tolkning. På vingarnas ovansida fanns vissa bokstavsgrupper. På undersidan 
> helt andra. Och på flygkroppens bägge sidor ytterligare andra.
>  Mannerheims hemliga meddelande flög bokstavligt talat iväg mot horisonten 
> inför allas åsyn.
>
> --Ahrvid Engholm
>
> --
> ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, 
> kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR 
> WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
> _________________________________________________________________
> Hotmail i mobilen på 5 sekunder!
> http://new.windowslivemobile.msn.com/SE-SE/windows-live-hotmail/default.aspx-----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
>
> 

-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: