[SKRIVA] Träff med Fay Weldon
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, <briing@xxxxxxxxxxx>
- Date: Thu, 2 Apr 2009 18:34:04 +0200
Författarinnan
Fay Weldon är i Sverige mest känd för romanen En
hondjävuls liv och lustar (som också blev en framgångsrik
film). Nu har hon släppt en ny roman på svenska, En
svärdotters dagbok, och är på Sverigeturné för
lanseringen. Hon har dykt upp i ett och annat TV-program och var i
torsdags på Medborgarplatsens bibliotek. Jag har inte läst
henne, men det är alltid intressant att höra en författare
prata. Så jag drog dit.
Hon
introducerades av sin förläggare (vars namn jag inte hann
uppfatta; hennes översättare var också där och
satt i publiken, som var ca 40-hövdad) som bl a berättade
om den nya boken.
Den handlar
om en kvinna som tydligen inte har ett helt oproblematiskt liv. Och
hon lämnar sina dagböcker till sin svärmor, för
safekeeping, med ordern att hon inte skall läsa dem. Men det gör
hon förstås. Hon är psykoanalytiker och kan inte låta
bli. Romanen ärtydligen humoristisk, och består av utdrag
ur dagboken och dialogen mellan svärmodern och hennes granne och
älskare.
Fay Weldon
är en blond, kort kvinna, något giktbruten fick jag
intryck av, i - orkar inte googla - gissningsvis 70-årsåldern.
Efter att ha skrivit några noveller i tonåren, skaffade
hon sig en karriär som copywriter för TV-reklam. Så
insåg hon att reklam är som att berätta en liten
historia - och man kan utsträcka det till att berätta
längre historier. Reklam försöker övertyga någon
om att köpa en produkt; en roman försöker övertyga
någon om att "köpa" en historia eller en idé.
Hon debuterade (som författare alltså...) ganska sent, i
35-årsåldern, men har varit ganska flitig med nästan
en roman om året. Ett 30-tal har det blivit.
Publiken
fick tillfäll att ställa frågor (jag ställde ett
par), och hon berättade exempelvis om hur hon begår sitt
författande.
Fram till
för tio år sedan skrev hon allt för hand, varefter
hon gick över till dator. Hon såg en antologi där en
novell stod ut som särskilt underlig - och så insåg
hon att det var hennes egen novell som hon skrivit för hand. Den
fick därmed en särskild stilistik, och hon tänkte att
hon skulle prova datorskrivande. Manuellt handskrivande ger en annan
prosa, där varje ord betyder något och en del sägs
mer imnplicit - det kostar också mer att ändra.
Datorskrivande kommunicerar snabbare med läsarna. Allt som sägs
når fram, och man kommunicerar mer direkt.
När
hon skriver brukar hon ta nio månader på sig där hon
bara går omkring och bekymrar sig för att boken inte blir
skriven, och sedan kommer hon igång och jobbar intensivt i tre
månader. Efter en deadline får hon ungefär två
veckor av frid då boken är klar, men sedan sätter
samma cykel igång igen.
Fay Weldon
kommer från en skrivande släkt. Hennes farfar (eller
morfar), mamma och farbror (eller morbror; engelskan specificerar som
bekant inte "grandpa" och "uncle") var alla
publicerade författare. Hon skriver själv dessutom
noveller, artiklar och recensioner ("men bara av böcker jag
gillar; det är ingen idé att skriva om böcker jag
hatar".)
Hon har
också undervisat i kreativt skrivande, och hennes bästa
skrivtips är att ransonera adjektiven. Man bör ha en boks
handling på ett ungefär klar när man startar (men det
behövs inget synopsis - det är en pina att skriva
synopsis). Man bör börja med att aktuealisrea några
frågor, och sedan kan man ägna 200-300 sidor åt att
besvara frågorna. Den första sidan är svårast
att skriva. När man väl kommit förbi den blir allt
lättare. Hon går själv tillbaka mycket och ändrar.
Det är bäst att skriva igenom allt först, och sedan
redigera. När hon skriver får hon en blandning av bild och
text (dialogen) i huvudet.
Hon kallar
sig feminist och noterar att kvinnor tycks vara oförmögna
att vara glada mer än tio minuter i sträck. Efter tio
minuter börjar de alltid att oroa sig för något. Vad
skall vi ha till middag? Går det bra för barnen? Osv. Hon
anser att kompenta kvinnor har en otäck tendens att falla för
inkompetenta män. Angående svär-familjemedlemmar har
hon en del erfarenheter. Hon har själv (om jag nu minns rätt)
fyra barn, men därtill också tre svärbarn.
Svärsönerna har det aldrig varit några problem med,
men svärdöttrar är besvärliga. Men för män
är det troligen svärsvönerna som är besvärliga,
tror hon. Den senaste boken torde vila på en del egna
erfarenheter.
När
hon själv läser för nöjes skull (vilket hon gör
mycket: hon säger sig vara nästan mer läsare än
författare) blir det böcker hon gillar. Nutida
skönlitteratur. Klassiker. Thrillers. Hon delar in böcker i
fyra grupper:
1. Dåliga
dåliga böcker, av den typ som man lämnar kvar i
badkaret om man råkar läsa dem där.
2. Bra
dåliga böcker, böcker man "vet" egentligen
borde kallas dåliga men som man tycker är bra ändå
(t ex thrillers).
3. Dåliga
bra böcker, böcker "alla" säger är bra,
typ höglitterära böcker, men som han inte har så
mycket nöje av.
4. Bra bra
böcker, böcker som är bra på alla sätt och
är dem som avsätter märken i historien.
Vilken
grupp Fay Weldons böcker hör till vet jag inte. Men det var
intressant att höra henne prata.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
_________________________________________________________________
Show them the way! Add maps and directions to your party invites.
http://www.microsoft.com/windows/windowslive/products/events.aspx-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Träff med Fay Weldon - Ahrvid Engholm