[SKRIVA] Re: Arbetarlittartikeln
- From: Torbjörn Wester <torbjorn_wester@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Fri, 23 Oct 2009 15:28:57 +0200
I alla vänskaplighet har jag ett tips till dig Ahrvid.
Denna lista befinner sig inte jättelångt ifrån irritationströskeln hos
åtminstone en del av oss som läser den just nu.
Kan du inte vara snäll och registrera en ny hotmailadress dit du "test"-skickar
dina inlägg innan du sänder dem till SKRIVA-listan?
Med vänliga hälsningar,Torbjörn
> From: ahrvid@xxxxxxxxxxx
> To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
> Subject: [SKRIVA] Arbetarlittartikeln
> Date: Fri, 23 Oct 2009 15:07:01 +0200
>
>
> <CAAA85A3C27544B5ACEAF0DE2CA011E7@ACER>
> Content-Type: text/plain; charset="iso-8859-1"
> Content-Transfer-Encoding: quoted-printable
> MIME-Version: 1.0
>
>
> From: zenzat@xxxxxxxxx
> > Det verkar som om attachment inte funkar. D=E4f=F6r s=E4nder jag om texte=
> n
> > inklistrad.
> Attachments skall inte funka p=E5 SKRIVA. Men m=E4rkligt nog verkar det s=
> om du lyckades skicka n=E5got slikt. Jag f=E5r g=E5 in och kolla listinst=
> =E4llningarna (n=E5got jag alltid drar mig f=F6r d=E5 Freelists admin-gr=E4=
> nssnitt =E4r b=F6kigt=2C sv=E5rt att hitta i osv) s=E5 att attachments fort=
> s=E4tter att vara f=F6rbjudna. Det handlar bl a om att bifogade filer kan r=
> ymma virus m m=3B dessutom =E4r attachments on=F6diga.
>
> > Redan tidigt uppstod en mots=E4ttning mellan de socialrealistiska
> > arbetarskildringarna och underh=E5llningslitteraturen. Ut=F6varna av det
> > f=F6rstn=E4mnda h=E4vdade att underh=E5llningslitteraturen var ett ogr=E4=
> s som skulle
> > utrotas. Kring 1910 tog det sig uttryck i arbetarr=F6relsens kamp mot Nic=
> k
> > Carter-litteraturen=2C en kamp som vanns i s=E5 m=E5tto att Nick Carter f=
> =F6rsvann=2C
> > men det var en Pyrrhus-seger. Felet med Nick Carter ans=E5gs vara att dec=
> kare
> > var osund l=E4sning f=F6r arbetarklassens barn och kunde leda dessa ut p=
> =E5
> > farliga stigar.
> Jag skrev en g=E5ng en artikel om Nick Carter-striden i DAST Magazine. De=
> t finns en bra bok i =E4mnet av Ulf Boethius.
> =20
> > Fr=E5n motst=E5ndarnas sida anv=E4ndes det nedv=E4rderande begreppet
> > "kolorerade veckotidningar" om dessa tidskrifter och 1947 kom en ny v=E5l=
> dsam
> > attack fr=E5n arbetarf=F6rfattarnas sida.
> Ja=2C det =E4r m=E4rkligt hur intensivt man attackerade "den kolorerade v=
> eckopressen". Vi har ju =E4n idag effekterna av s=E5dant=2C i form av uppde=
> lningen i "finkultur" och "fulkultur".
> En s=E5dan uppdelning anser jag skadlig. Det =E4r inget fel med underh=E5=
> llning! Det tragiska=2C f=F6r "finkulturens" f=F6rk=E4mpar=2C =E4r de st=E4=
> ndigt f=F6rlorar. Det visar sig n=E4mligen hela tiden att den kultur som =
> =F6verlever=2C det =E4r den breda=2C underh=E5llande kulturen. (Inte allt=
> =2C f=F6rst=E5s=2C men den *b=E4sta* av den breda kulturen =F6verlever och =
> blir morgondagens klassiker.)
> =20
> > Detta behov att inte bara h=E4vda socialrealismen p=E5 bekostnad av
> > underh=E5llningslitteraturen utan ocks=E5 kr=E4va utrotning av motst=E5nd=
> arsidans
> > alster torde delvis ha haft att g=F6ra med ett prolet=E4rt minderv=E4rdes=
> komplex
> En intressant tanke!
> =20
> > Harry Martinsson=2C den kanske mest prolet=E4re och finaste ordbetvingare=
> n
> > av arbetarf=F6rfattarna=2C liksom Eyvind Jonson=2C en n=E4rmast =F6vertyd=
> lig anh=E4ngare
> > av demokratiska v=E4rden=2C l=E4t sig b=E5da v=E4ljas in i denna i ordets=
> ursprungliga
> > bem=E4rkelse klart fascistoida (korporativistiska) maktfaktor som lever i
> > symbios med monarkin och det ledande kulturella och politiska skiktet i v=
> =E5rt
> > land.
> Jag definierar inte fascism som BARA "korporativism" - det =E4r mycket me=
> r. D=E4rmed blir det minst sagt tveksamt att definiera Svenska Akademien so=
> m "fascistisk".
> =20
> > Den h=E4r gr=E4nsen mellan socialt inriktad arbetarlitteratur och osund
> > underh=E5llningslitteratur omhuldas =E4ven i dag i vissa kretsar. Emil Ha=
> gstr=F6m
> > och Helmer Grundstr=F6m var tv=E5 av de s=E5 kallade Klara-bohemerna=2C s=
> om ofta
> > f=F6rekom i bland annat tidningen "Lektyr". Jag skulle gissa att Emil Hag=
> str=F6m
> > delvis f=F6rs=F6rjde sig p=E5 att skriva i just "Lektyr". Helmer Grundstr=
> =F6ms
> > biografiker ans=E5g s=E5 pass sent som f=F6r n=E5got =E5r sedan att mycke=
> t av det som
> > f=F6rfattaren skrev i den kolorerade veckopressen inte =E4r v=E4rt att tr=
> ycka om.
> Helmer Grundstr=F6m =E4r intressant! Han kom fr=E5n min mors hemkommun (D=
> orotea) och har nyligen f=E5tt litet revival=2C med novellsamlingar och en =
> stor biografi. Tack vare Bertil=2C som jag f=E5tt en del gamla veckotidinga=
> r av=2C har jag ocks=E5 l=E4st en del av hans novellistik i "den kolorerade=
> veckopressen". De novellerna var varken b=E4ttre eller s=E4mre =E4n det so=
> m senare valts ut till novellsamlingar.
> =20
> > Det =E4r s=E4kert en riktig iakttagelse men inneh=E5ller samtidigt det ga=
> mla
> > vanliga s=E4tt att resonera. F=F6r vad =E4r "betydande litteratur" f=F6r =
> ett djur?
> > Om det =E4r litteratur som p=E5verkar m=E4nniskor=2C f=E5r dem att =E4ndr=
> a uppfattning=2C
> > bekr=E4ftar deras livsh=E5llning eller som h=E4vdar en viss socialistisk =
> ordning?
> > Eller vad=E5? Litteratur som passar Greiders privata preferenser? Precis =
> som
> > f=F6rr?
> > Luddiga begrepp om vad som =E4r bra och d=E5ligt har kulturdebatt=F6rerna
> > alltid sv=E4ngt sig med och Greider g=F6r s=E5 =E4ven han. Det finns myck=
> et att l=E4ra
> > av popul=E4rlitteraturen=2C inte bara vad betr=E4ffar sociala f=F6rh=E5ll=
> anden utan
> > =E4ven vad betr=E4ffar ber=E4ttarteknik=2C f=F6rm=E5gan att strukturera b=
> er=E4ttelser=2C
> > monologer=2C dialoger=2C handling och intrig=2C vilket =E4r sidor d=E4r
> > arbetarlitteraturen ofta var svag n=E4r det begav sig.
> Det =E4r sant att det =E4r sv=E5rt att definiera "god litteratur".
> Ytterst handlar det bara om smack och tycke. Spr=E5k=2C som litteratur by=
> gger p=E5=2C =E4r en oerh=F6rt komplex sak och l=E5nar sig s=E4llan till ob=
> jektiva kriterier. Att n=E5got =E4r felstavat och ogrammatiskt =E4r i stort=
> sett de enda *objektiva* kriterier som finns...
> Jag tror att "dissande" (som det heter) av "billig underh=E5llning" =E4r =
> ett misstag. Det h=E5ller tillbaka kulturell utveckling - och m=E4nniskan s=
> j=E4lv vill faktiskt ha underh=E5llning.
> Om vi ser p=E5 vad de stora kulturella bidragen kommit fr=E5n de senaste =
> hundra =E5ren =E4r det framf=F6r allt fr=E5n USA=2C detta m=E5ngkulturella =
> (vilket ocks=E5 hade med saken att g=F6ra!) samh=E4lle som inte brydde sig =
> om att bygga upp n=E5got snobbkulturell f=F6rh=E5llningss=E4tt. D=E4rifr=E5=
> n har vi f=E5tt:
> * Jazzmusiken=2C som i b=F6rjan ans=E5gs som ett hot och "negermusik fr=
> =E5n de djupa djunglerna". Numera anses jazz vara avancerad konstmusik. Man=
> delar ut fina priser till de b=E4sta jazzmusikerna=2C och analyserar jazz =
> ungef=E4r som opera. Kom fr=E5n USA=2C i m=F6tet mellan "svart" och "vit" m=
> usik.
> * Rockmusik=2C som f=F6rst=E5s ocks=E5 var ett j=E4ttehot. Elvis the Pelv=
> is f=F6rst=F6rde ungdomen=2C och de l=E5ngh=E5riga beatlarna borde klippa s=
> ig och skaffa ett jobb. Sent omsider har =E4ven rocken b=F6rjat kl=E4ttra u=
> pp=E5t p=E5 kulturstegen. Kom ocks=E5 fr=E5n USA=2C och i viss m=E5n Englan=
> d (den anglosaxiska sf=E4ren)=A8.
> * Film=2C i form av Hollywood=2C och TV - de b=E4sta TV-serierna =E4r f=
> =F6rst=E5s amerikanska.
> * "Pulplitteratur"=2C i form av deckare=2C science fiction m m. =C4ven h=
> =E4r ofta med bist=E5nd fr=E5n Storbritannien (den anglosaxiska kultursf=E4=
> ren har alltid str=E4ckt sig =F6ver Atlanten=2C "tv=E5 l=E4nder =E5tskiljda=
> av ett gemensamt spr=E5k" som det heter)=2C m=E5nga deckardrottningar =E4r=
> ju britter (Christie=2C Sayers) och Sherlock Holmes=2C v=E4rldens mest k=
> =E4nde detektiv=2C var ju britt. Amerikanerna uppfann =E5 sin sida den h=E5=
> rdkokta deckaren. En del av "pulplitteraturen" b=F6rjar nu tas till n=E5der=
> .
> * Internet=2C persondatorn m m kommer f=F6rst=E5s fr=E5n USA=2C med allt =
> det medf=F6r i form av kulturell utveckling (vi har bara sett b=F6rjan av d=
> et =E4nnu).
> Medan "finkulturen" i Europa gr=E4vt ned sig i f=F6rsvarsst=E4llningar ha=
> r den hemska popul=E4rkulturen er=F6vrat v=E4rlden=2C och det =E4r den som =
> vunnit! F=F6rutom att man i USA hade en entrepren=F6rsanda och st=E4ndigt v=
> ille testa gr=E4nser=2C och haft nytta av den kulturella sm=E4ltdegeln som =
> kommit fr=E5n all invandring=2C har amerikansk historia en s=E4rskild drama=
> turgisk =E5dra - som jag tror ocks=E5 =E5terspeglar sig i den amerikanska k=
> ulturens framg=E5ngsrecept.
> USA grundades genom h=E5rda konfrontationer. Den amerikanska reovlutionen=
> =2C inb=F6rdeskriget=2C "er=F6vrandet av v=E4stern"=2C osv. Detta leder til=
> l att man betraktar tillvaron dramaturgiskt och kampen mellan gott och ont =
> blir viktigt i konstn=E4rliga framst=E4llningar. Amerikaner har skaffat sig=
> en intuitiv k=E4nsla f=F6r dramaturgi
> Kritiker talar om "amerikansk kulturimperialism"=2C men de finkulturella =
> kretsarna i Europa f=E5r skylla sig sj=E4lva. Vi har legat efter och motarb=
> etat kulturen genom att motarbeta "billig underh=E5llning". Europeisk film=
> =2C t ex=2C jobbar ju i motvind om det skall vara "konstn=E4rliga" filmer i=
> svartvitt av socialrealistiskt snitt. Vi f=E5r pusha ut film p=E5 marknade=
> n genom omfattande "filmst=F6d". I USA vet man inte ens vad "filmst=F6d" =
> =E4r - filmen m=E5ste s=E4lja=2C annars funkar det inte.
>
> > En g=E5ng utgjorde arbetarlitteraturen en v=E4sentlig del av den
> > kulturella tillvaron. Men i takt med att arbetarr=F6relsen och d=E5 fr=E4=
> mst
> > socialdemokratin de facto genomf=F6rt sin historiska uppgift=2C om man s=
> =E5 v=E5gar
> > uttrycka sig lite vulg=E4rmarxistiskt=2C samtidigt som krafterna till h=
> =F6ger om
> > socialdemokratin gjort r=E4ttning mitten och accepterat v=E4lf=E4rdssamh=
> =E4llet=2C s=E5
> > har arbetarlitteraturen alltmer f=F6rlorat fotf=E4stet. De som klamrar si=
> g kvar
> > g=F6r ett nostalgiskt intryck. Sekteristiskt =E4r kanske ett f=F6r starkt=
> ord=2C men
> > det handlar tydligtvis om en subkulturell f=F6reteelse. Och n=E4r det kom=
> mer
> > till kritan beh=F6ver naturligtvis ett levande samh=E4lle subkulturer av =
> skilda
> > slag som berikar helheten.
> Intressant analys!
> =20
> --Ahrvid
>
> --
> ahrvid@xxxxxxxxxxx / G=E5 med i SKRIVA - f=F6r f=F6rfattande=2C sf=2C fanta=
> sy=2C kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx=2C subj: subscribe) YXSKAFTBUD=
> =2C GE V=C5R WCZONM=D6 IQ-HJ=C4LP! (DN NoN 00.02.07)
>
> =20
> _________________________________________________________________
> Nya Windows 7 - Hitta en dator som passar dig! Mer information.=20
> http://windows.microsoft.com/shop=
> -----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
>
_________________________________________________________________
Nya Windows 7 - Hitta en dator som passar dig! Mer information.
http://windows.microsoft.com/shop
Other related posts: