[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Re: [SKRIVA] Re: [SKRIVA] Behöver planeter med liv en måne?
- From: "Tora Greve" <tora.greve@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Tue, 22 Apr 2014 11:14:01 +0200
Nick Boström är en intressant tänkare. Han har bl a framfört tanken att vårt
universum kanske är en stor datorsimulering.
Tora.
-----Ursprungligt meddelande-----
From: Fabbe
Sent: Monday, April 21, 2014 1:20 PM
To: Skriva
Subject: [SKRIVA] Re: [SKRIVA] Re: [SKRIVA] Behöver planeter med liv en
måne?
On Mon, 21 Apr 2014, Ahrvid wrote:
> Fabbe:
>> Ja, när livet väl finns på plats är det enkelt att generera nya kedjor av
>> bara en viss hänthet. ...
>> Själva poängen är ju att om fel hänthet dyker upp får vi tex ingen
>> DNA-spiral utan bara snömos.
> Men nu är det ju så att dominans för en viss "hänthet" kommer EFTER att
> liv börjat etableras, eftersom det är livets biokemi som gynnar en viss
> symmetri.
>> Om de sätts samman av en slump, och ingen
>> mekanism finns som ökar chansen för någon av typerna, så är det 50 %
>> chans
>> att det blir något användbart.
> Innan livet dyker upp är det 50/50 i symmetri för molekyler av av samma
> förening. Men de 50% som är av rätt symmetri är tillräckligt mycket för
> att stödja liv.
>
>> Ja. Det är möjligt att man en dag kan använda kvantdatorer till att
>> utföra
>> en massa simuleringar samtidigt. Fast det känns som att det är ganska
>> långt dit än så länge.
> Kvantdatorer lär vara usla på simuleringar. Det kvantdatorer är bra på
> är att göra ENKLA beräkningar superparallellt (=samtidigt). SImuleringar
> är komplexa beräkningar och där ger kvantdatorer inga fördelar.
Framtidens kvantdatorer kanske en dag kan bli bra på att göra AVANCERADE
beräkningar superparallellt (där tillstånden ligger i superposition), så
att man kan göra stora mängder simuleringar samtidigt.
Jag pratar alltså om flera simulitana simuleringar, inte om att skynda på
en enskild simulering. Där ger nog inte kvantdatorer någon fördel.
>>> Det är om liv visar sig ovanligt som man kunde dra slutsatsen att
>>> stjärnresor är svåra eller omöjliga. Så ur den aspektet borde du tvärtom
>>> hoppas på att liv är vanligt!
>> Nej, där hänger jag inte alls med på hur du resonerar.
> Om stjärnresor visar sig vara lätta att göra, kommer ETs ha spritt sin
> civilisation. Då kommer ETs att finnas på många fler platser och det
> blir lättare för oss att hitta dem och lyssna på dem. Omvänt: om ETs
> inte spritt sig, tyder det på att sjärnresor är svåra eller omöjliga.
> Och att inte kunna hitta spår av ETs indikerar att stjärnresor är svåra.
Fast jag pratar om att hitta liv, inte om att hitta urgamla
civilisationer.
>> Om det uppstått en miljon civilisationer i Vintergatan de senaste 5
>> årmiljarderna och samtliga misslyckats att ta kontakt med oss innebär det
>> att de antingen dött ut, eller misslyckats att sprida sig. Eller både
>> och.
>> Oavsett vilket är det dåliga nyheter, för då kommer vi troligen också
>> duka
>> under.
> Att de misslyckats sprida sig är INTE tecken på att en civilisation
> dött ut. Det är bara tecken på att det inte går att sprida sig, för att
> stjärnresor är omöjliga.
Nej, du kan inte veta vilken av orsakerna som ligger bakom. Stjärnresor
kanske är görbara, under förutsättning att en civilisation kan klara sig i
50 000 år, men problemet kan vara att de i princip aldrig överlever så
länge.
>> Så, upptäcker vi att liv uppstått helt oberoende på Mars, så är det en
>> dålig nyhet. Men upptäcker vi främmande civilisationer där ute (på annat
>> sätt än som ruiner på någon utdöd planet) så är det en god nyhet!
> Det där berör resonemanget om The Big Filter, som bl a filosofen Nick
> Boström diskuterat (se t ex
> http://www.nickbostrom.com/extraterrestrial.pdf ), mer bestämt frågan om
> mänskligheten har passerat det stora filtret, eller om detsamma ligger
> framför oss i tiden.
> Men jag är inte säker på att hypotesen om det stora filtret är
> relevant. Vår oförmåga hittills att hitta spår av liv i universum kan
> bero på en kombination av att det är *relativt* sällsynt, utan att vara
> hopplöst sällsynt, och att vår teknologi (radioteleskop) för att hitta
> det inte är tillräckligt bra ännu.
Ja det kan man ju hoppas. Sökandet är viktigt! Jag tvivlar dock starkt på
att vi kommer få någon kontakt under detta århundrade.
> Att hitta spår av liv på Mars är hur som helst en god nyhet i den mening
> att det ökar vår kunskapsbas.
Absolut är det en god nyhet i just den meningen.
>> Ja. Personligen tror jag man borde försöka avlyssna mera på ultrakorta
>> signaler också. Om någon där ute verkligen försöker förmedla något
>> budskap
>> till oss, och sänder signaler med någon form av riktade elektromagnetiska
>> strålar från en extremt energifull konstruktion (stjärna?) så kommer de
>> ha
>> ofantligt många riktningar att välja på. Det blir kanske inte många
>> millisekunder per år som går åt vårt håll då. Vore synd att missa något
>> sådant.
> Vi lyssnar redan på ultrakorta signaler. Det beror litet påvad du menar
> med ultrakort. Jag tror f ö inte att tusendels sekunder är tillräckligt
> lång signaltid för att kunna avgöra om en signal är konstgjord eller
> naturlig.
Det beror ju på vilken frekvens man pratar om. Tillräckligt höga
frekvenser kan innehålla mycket information även på ultrakorta signaler.
> Man bör betänka att iaf radiosignaler blir "luddiga" i rymden,
> när de passerat stoftmoln o dyl, så de kommer inte att kunna vara
> informationstäta. Några tusendels sekunder av signal kommer inte att
> kunna innehålla tillräckligt med karaktäristika för att avgöra
> konstgjord/ej konstgjord. Signaler som är tillräckligt långvariga för
> att ha tillräckligt med info lyssnar vi redan på.
Ja det är såklart ett argument för att kommunicera med inte allt för korta
våglängder. Dock kan man köra med mönster som "signal-paus-signal":
1. Svep över tusen intressanta stjärnor under en mikrosekund.
2. Gör en paus under tre mikrosekunder.
3. Svep över samma tusen intressanta stjärnor igen under två
mikrosekunder.
4. Gör en paus under 1 mikrosekund
...osv i ett icke regelbundet mönster. När en tiondels sekund gått
fortsätter vi med nästa tusen intressanta stjärnor.
> Jag tror f ö inte att vi skall räkna med *riktade* signaler till oss.
> Vad vi kan hoppas på är att höra strösignaler som skickas till andra, i
> annat syfte än att vara till oss - och det torde handla om rund- eller
> bredstrålande signaler.
Fördelen med riktade signaler är att vi kan nås av dem från MYCKET högre
avstånd (givet en specifik energimängd) än för breda/oriktade signaler.
Vänliga hälsningar
Fabbe
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts: