[SKRIVA] Re: Science Fraud Database

  • From: Ahrvid <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
  • To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Wed, 23 Apr 2014 01:34:01 +0200

Rickard:
>>Det visade sig när man väl prövade försurningshypotesen genom empiriska 
>>experiment att skog faktiskt växer _bättre_ på försurad mark.<<
  Möjligt. Men vad jag minns från skälet till att den debatten dog är att man 
kom fram till att den påstådda "skogsdöden" egentligen bara var vanlig temporär 
torka, som alltid drabbat växlande områden skog då och då. Och 
"ökenutbredningen" visade sig vara långa, naturliga växlingar i öknars 
periodiska tillbakadragande och framryckande. Som Björn Lomborg visat har de 
allra flesta miljöfaktorer blivit *bättre* under senare decennier, men det 
framgår inte genom de 70-80 procenten rödgrönsympatisörer i media.
>>Ett klassiskt exempel är att Galileo med största sannolikhet inte alls kunde 
>>genomföra sina experiment med fallande klot med den precision som han 
>>påstod.<<
  Galileo behövde inte så hög precision för att debunka Aristoteles. Han 
behöver blott tillräcklig precision, inte superbra precision. Man skall inte 
förledas av om någon i ett protokoll skriver mätningar med många siffror - 
protokoll är inte rätt ställe att avrunda mätningar i. Det får man göra senare 
när man drar generaliserande slutsatser. (Galileo återskapade fallande objekt 
genom att låta dem rulla i en ränna - att släppa objekt skulle gå för snabbt 
för observation. Och han mätte genom en smalstrålig vattenklocka - trycket 
hinner inte förändra strålen då - och om jag inte minns fel med sin puls, och 
håller man sig lugn går pulsen ganska jämnt.)

>>Det första påstådda beviset för allmän relativitetsteori var inte heller så 
>>entydigt som den prominente astronomen Eddington med kollegor hävdade.<<
  Nja, det var när de kom hem efter att ha plåtat solförmörkelsen som de ägnade 
mycket tid och möda åt att mäta på de astronomiska plåtarna som de tagit. Det 
är iofs så att precisionen inte var i närheten av vad som kan åstadkommas idag, 
men när de mätt och räknat och övervägt kom de ändå fram till att Einsteins 
relativitet var det enda som kunde förklara resultatet.

>>Den obekväma sanningen är egentligen den att de allra flesta 
>>forskningsresultat som publiceras i efterhand visar sig vara felaktiga, som 
>>vetenskapsteoretiskern John Ioannidis visat i sin erkända studie och moderna 
>>klassiker "Why most published research findings are false"<<
  Jag läste den artikeln när den var på tapeten tidigare i en debatt. Man skall 
vara försiktig med att uttrycka sig kategoriskt. Låt mig försiktigtvis 
framhålla att för det som kallas "vetenskapliga artiklar" finns en betydande 
tendens till att de har mer fel och oftare än många är medvetna om. Sedan kan 
man debattera exakt felmängd.
  Jag vill hävda att det av många hyllade systemet med "peer review" har stora 
brister. En peer-referent har en stark tendens att släppa igenom det som passar 
hans eller hennes egna fördomar. Referenter läser gärna också slarvigt.
  Den RIKTIGA testen för vetenskaplig hållfasthet är publicering + flera 
upprepningar + kritik + tid. Experiment skall kunna upprepas, rön skall kunna 
beläggas i nya observationer, och inte bara en eller några få upprepningar utan 
många gånger. Och rön skall debatteras och kritiseras och vridas och vändas på. 
Och när en hypotes vädrats tillräckligt lång tid och hållit i alla väder, DÅ 
står den fast, men först då. (Vid s k peer review upprepar man vanligen inte 
anförda experiment. Det är egentligen bara en lös "fummelkontroll" så att det 
inte någonstans står 1+1 = 3.)
  Ett annat skäl till att "vetenskapliga artiklar" inte har den hållfasthet 
många tror, är att det publiceras en så frukstansvärt enorm mängd av det! Det 
är miljoner artiklar årligen. Artiklar (och därmed rönen bakom) hafsas fram 
därför att det ligger prestige och karriärmöjligheter och pengar 
(forskningsanslag) i att få största möjliga antal artiklar publicerade. Skriver 
man artiklar som följer den populära tidsandan om vad man skall tycka har man 
dessutom större chans att maximera antalet publicerade artiklar. (Det ser vi t 
ex i klimatdebatten.)
  Det kan dessutom anföras ett stort antal fall med fuskartiklar. Vi har 
koreanen som hittade på sin DNA-forskning. Tysken som uppfann nanofysik-rön som 
var omöjliga att upprepa. Alan Sokal parodierade detta när han skickade och 
fick antaget en artikel med rent strunt (men tjusiga, meningslösa 
formuleringar) i en postmodernistisk "vetenskaps"-tidskrift. Nyligen avslöjades 
200 artiklar som publicerats och gått igenom fummelkontroll (alltså peer 
review) men visat sig vara ihoptotade av datorer.
  Särskilt inom humaniora är hållfastheten låg. När man faktiskt inte kan MÄTA 
resultat entydigt med en ohm-mätare eller väga det på en mikrovåg, blir det 
väldigt mycket tyckande och tolkande, och det säger sig självt att då smyger 
fördomar och tidsandans korrekthetskrav lätt på. Det är också här som s k 
postmodernism löper friast amok (dvs läran som säger "allt är relativt, det 
finns inga sanningar, alltså kan vilka dumheter som helst vara sanna").

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in 
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur 
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info 
www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: 
http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra 
historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som ljudbok: 
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id‘86081462 / Läs även AE i nya 
E-antologin Sista resan http://www.welaforlag.se/ebok.htm#sistaresan / 
YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) 
                                          
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: