[SKRIVA] Utbildning m m (var: skriva Digest V5 #180)
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Fri, 8 Jul 2011 05:53:09 +0200
(Intressant debatt om utbildning, som anknyter till kulturpoltik. Kastar mig
in. Om inte annat för att bidra till svag bris i sommarstiltjen.)
Pia L:
> Men det är väl knappast skattepengar som betalar mina studielån?
Det är skattepengar som lägger ut för studielånen (och finansierar
bidragsdelen) men i princip är det ju den studerande själv som finansierar då
denne skall betala tillbaka lånen.
> Det är möjligt att finansiera sina studier helt med att jobba själv i
> synnerhet när det handlar om
> kurser av typen litteraturvetenskap
> som är utformade så att det finns tid över för det. Kvällar, helger,
> sommarloven.
Så är det; det går t o m att jobba dagtid. Jag har själv läst många, men
utspridda ämnen på universitet. (Om jag nu minns rätt bl a fysik, ADB, filosofi
- både teoretisk och praktisk -, astronomi, journalistik och litteratur, det
sista i form av kursen Reding/Writing SF, som väl får räknas som någon sorts
littvet rent av). Vanligen har "heltidsstudier" (en del jag läst har iofs varit
deltid också) varit upplagda med fyra föreläsningar i veckan, ibland tre. Det
har inneburit 3-4 förmiddagar eller eftermiddagar i veckan. Det finns alltså
alla möjligheter att jobba vid sidan om.
> ut i yrkeslivet efter sex års folkskola.
Jag har för mig att den s k folkskolan var sju år.
> Vad var det för samhällsnytta med att, exempelvis, en begåvad 14-åring
> istället för att studera vidare
> fick slita ryggen sned på en brädgård?
Vid den tiden folkskolan var aktuell hade inte det vi kallar
kunskapssamhället nått så långt. Då var det fortfarande industrialismens
hamra-och-banka-i-fabriken-samhället.
> Sedermera har ju skolutbildningen i Sverige förlängts, när jag var 14 var den
> obligatoriska
> grundskolan 9 år. Ungefär 50% gick vidare till gymnasieskolan antingen
> yrkeslinjer eller teoretiska
> linjer. De övriga började jobba som 16-åringar.
När jag gick ut gymnasiet i slutetav 70-talet gick minst 90% vidare till
gymnasiet.
> > Jag antar att mitt problem med det hela är att jag tycker att efter
> > gymnasiet så borde alla utbildningar vara yrkesutbildningar: läkare, ekonom,
> > lärare, terapeut, journalist osv...
> Men det är ju ingen garant för att kunna skaffa en försörjning. Mängder av
> utexaminerade ekonomer, journalister och lärare valsar runt mellan olika
> vikariat,
> arbetslöshet och förtvivlan. Och funderar på att skola om sig till något fast
> de är
> fantastiska på sitt yrke.
Inom just journalistiken hände det att under början av 90-talet kom en
mediaexplosion. Vi fick många fler TV-kanaler, privatradio, Internet kom, osv.
Media var inne och alla skulle "bli nå't med media". Det startades nya
journalistutbildningar, mediahögskolor, medialinjer på gymnasiet, osv. Visst
blev det mer media i samhället, men *ännu* fler kom ut ur utbildningar som var
"nå't med media".
Jag menar att i grunden kommer någons förmåga för en verksamhet från en inre
talang och drivkraft. En utbildning kan ge vissa grundkunskaper och kan hjälpa
till, men det måste finnas något som kommer inifrån.
Jag tror på mer *lättrörlighet* på arbetsmarknad och i yrkesliv. Tendensen
mot hård reglering av desamma verkar emot detta.
> Det utbildas inte heller "litteraturvetare"- vad är det ? :)
> Litteraturvetenskap ingår som biämne i andra utbildningar-oftast, man kan ju
> doktorera
> och sedan bli lärare i litteraturvetenskap förstås.
> min idiotiska utbildning var som nämnts kulturkommunikationslinjen.
> Ett av 1980-talets akademiska fiaskon för att håva in bidragspengar till
> högskolorna som höll dem.
Kulturkommunikation sågs nog som "nå't med media"...
Roger M:
(Har jag sett dig tidigare på SKRIVA? Om inte: Välkommen till listan!)
>>Du menar tillexempel som kulturbidrag? Eller bostadsbidrag? Eller varförinte
>>barnbidrag? Socialbidrag? Om grundprincipen är att staten inte skall
>>finansiera verksamheter som inte betalar sig själva och som folk bara görför
>>att de själv "valt" att ha det så, så behöver hela vårt välfärdssamhälle
>>omstruktureras. Vissa tycker det. Jag håller inte med.
Det finns andra värden än ekonomiska att ta hänsyn till och frågan är ju
givetvis var man skall lägga gränsen.<<
Ekonomiska värden är bara ett annat namn för resurser. Och ökade resurser ger
UTRYMME för alla möjliga värden som olika personer vill gynna eller ta del av!
>>Men faktum är dessutom att den lilla morot som studiebidraget är för
>>människor att studera, leder också till enorma inkomster för staten i frågaom
>>återbetalning av lån, ränta och förseningsavgifter. Till skillnad från andra
>>bidrag så går staten här plus, så ur ett krasst ekonomiskt perspektivär det
>>bättre ju fler som tar studiemedel.<<
Jag tror också att studielånet går på plus. Såvitt jag förstår är räntan
högre än inflationen,till att börja med. Så alla förseningsavgifter osv. (Fast
det är klart, en stor mängd byråkrater som sitter och skyfflar alla papper
kostar ju en del.)
>>Det har förresten gjorts försök med s.k. professionshögskolor, bl.a. iBorås,
>>där det har funnits som avsikt att utforma alla utbildningar
>>somyrkesförberedande, men det har inte funnits något politiskt intresse för
>>det. Varför vet jag inte<<
Riktar inte regeringens senaste studiepolitik in sig mer på yrkesförberedande
linjer?
>>Själv anser jag att bildning är bra för själen, det är bra för
>>välmåendet(vilket har bevisats i "statussyndromet", högutbildade är sjuka
>>mycket mer sällan) och det är bra för allmänbildning, förmågan att se flera
>>perspektiv,tolerans (de mest intolleranta i samhället är ofta låtutbildade
>>och iutanförskap, med möjligt undantag för radikalfeminister), ödmjukhet
>>inför"sanningen med stort S" och en mängd andra positiva egenskaper.
>>Utbildning är aldrig dåligt, och det betalar sig för staten både i längden,
>>genom en lyckligare och mer upplyst befolkning, och på ett mer direkt sätt
>>genom återbetalning av lån.<<
Jag tror också på en betydande allmän nytta av utbildning. Jag tror dessutom
att utbildning är bra stöd för att utveckla de inre drivkrafter (se ovan) som
är den egentliga grunden för att bli bra inom något yrke eller någon verksamhet.
>> Med andra ord håller jag inte med om att vissa utbildningsinriktningar skall
>> begränsas; ju fler som utbildar sig ju bättre är det för alla; så länge
>> utbildningarna håller kvalite och akademisk integritet och lär ut kritiskt
>> tänkande och ett vetenskapligtförhållningssätt. Mina 5 öre i frågan.<<
Nå, jag har ju argumenterat för att staten (som är huvudman) kan notera
tillgång och efterfrågan dra ned på eller utöka antal studieplatser för olika
utbildningar. Och det får jag nog stå fast vid.
För utbildning i allmänhet förespråkar jag:
- Mer kunskap, mindre flum.
- Större rörlighet. Det skall vara lättare att gå från en utbildning till en
annan t ex.
- En realistisk syn på vad som "behövs" i framtiden bör styra antalet
utbildningsplatser (jag förordar t ex mer naturvetenskap och teknik; teknisk
utveckling driver samhället, se bara på t ex IT-utvecklingen).
- Friskolor gillar jag, men inte konfessionella eller sådana av lycksökare som
bara vill ta pengarna och springa. (Enklast löses det senare genom att
ersättningar till friskolor sänks.)
- För högskolestudier förordar jag att kringkostnader för studier pressas
ned. Bygg fler och billigare studentlägenheter, gratis/billiga läromedel (i
E-form), studentrabatter på tåg och lokaltrafik, osv.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling Mord
på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor
förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / YXSKAFTBUD,
GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts: