On Fri, 7 Nov 2014, Ahrvid wrote: > + Det är oftast bra intriger, vilket är vitkigast av allt. ST:TOS > anlitade flera kända sf-författare för att skriva historierna, och det > är vanligen meningsfulla, originella, intressanta historier i de andra > ST-serierna också. I många andra sf-serier far bara rymdskepp runt hela > tiden och saker exploderar (det sker i ST också, men det har en > underordnad roll). Utan en bra story spelar annat man öser på med inte > den ringaste roll. Ja, inte bara intressanta historier utan ofta även intressanta etiska dilemman som kan få den mest etiskt självsäkra personen att börja fundera på vad som verkligen vore mest rätt att göra. Dessa härör oftast från antingen primärdirektivets dilemman (vilket moraliskt ansvar har man att inverka, eller inte inverka, i andra, oftast mindre utvecklade civilisationers) utveckling, eller problemställningar som dyker upp av tekniska missöden med holodäcket eller transportörerna. (En av mina favoriter när det gäller dilemman är DS9:Tuvix). > + Det är *avslutade* episoder. Varje ST-avsnitt har en början, en mitt > och ett slut. Det finns enstaka fortsättande detaljer, men de brukar man > ta lätt på. Det finns en återkommande standardfiende (i ST:TOS > klingonerna, i ST:TNG borgerna, i ST:E sulibanerna) men varje > konfrontation med dem når en upplösning. Stämmer överlag. Sista säsongen på DS9 är väl dock mer eller mindre att betrakta som ett enda långt avsnitt nästan. > + Persongalleriet är välkomponerat. Ingen kan glömma Kirk, Spock, McCoy > och Scotty ur 60-talsserien. De har olika personliga egenskaper som ger > ett spänningsfält. Man plockar in andra grupper och arter för att öka > personlighetsspridningen än mer: vulcans, klingoner, robotar, > holografiska varelser, cyborger...och t o m en svart kvinna. (Uhura, > vilket ansågs mycket vågat på 60-talet.) Ja att ha en svart kvinna arbetandes i bryggan var verkligen sensationellt när det sändes. Whoopie Goldberg berättade i en intervju att hon råkade få se Star Trek när hon var liten och sprang till sina föräldrar och ropade typ: "Mamma det är en svart kvinna på TV och hon jobbar INTE med att servera!". Detta inspirerade henne till att bli skådespelare, och att hon senare fick en återkommande roll i ST:TNG. > + ST har i en optimistisk, humanistisk syn på tillvaron. I grunden > respekteras andra varelser ("The Prime Directive") men om klingoner är > elaka får de på nöten - men inte mer än nödvändigt, bara litet grand så > det håller sig lugna ett tag. Teknik, vetenskap och diplomati löser de > flesta problem. Tekniken är iofs illusorisk (kommer till det) och består > av att man viftar med en låda och säger "Three biosigns present" eller > anropar maskinrummet och ber dem att "flubbulera trakionerna för att öka > besonstrålningen", technobabbel som inte har något med riktig vetenskap > att göra. Men det funkar. Hela tiden är man beroende av teknologi och > maskiner, och de sviker dem aldrig (iaf inte i slutänden innan episode > credits börjar rulla). Det är så det skall vara! Maskinerna är våra > vänner, som Kjell Högglund sjöng, och hård vetenskap gör livet bättre > för mänskligheten. Ja tilltron till tekniken och att lösa saker med intelligens, teknik och fredliga medel (ofta som ett alternativ till våld) är något som man ofta vill framhäva. Samtidigt har man av någon anledning negativ syn till saker som för mig är positiva: genetisk ingengörskonst på människor (tex för att stärka intelligensen) utmålas som något som alltid leder till katastrof och som är strängt förbjudet. När en karaktär (jag avslöjar inte vilken ifall nån inte sett avsnittet!) visar sig ha blivit olagligt genmodifierad i sin barndom för att bli smartare (han hade varit lite efterbliven som litet barn) så visar det sig att en sådan person inte tillåts arbeta inom stjärnflottan alls, trots att han själv inte har valt detta. Samt det lite patetiska försöket att bygga ett samhälle som fungerar utan pengar. Här lyser en dubbelmoral igenom, där man å ena sidan förnekar att pengar existerar, men å andra sidan spelar poker och andra spel om guldpressad latinum eller med tjänstgöringstimmar. Gene Roddenberry hade en hel del märkliga visioner om hur människor skulle vara i framtiden. Men en del andra saker fick han såklart till väldigt bra. > - Men minus då? Det är just det att teknikoch vetenskap är illusorisk, > och ofta inte ens klarar sin interna logik. OK, vi får väl köpa > warp-drift även om inget tyder på att ljushastighetsgränsen någonsin kan > knäckas, Jag tror tanken är att warpdriften kröker rummet runt skeppet, och "plockar med" rummet, så att skeppet i sig reser med underljushastighet. Det medflyttade rummet förflyttas sig snabbare än ljuset relativt det omkringliggande rummet. Skeppets utformning med pontonerna baseras på vetenskapliga modeller, där, om jag förstått saken rätt, pontonerna fungerar som något som liknar gigantiska kondensatorer som bygger upp en spänning i någon slags fält. Skeppets former i övrigt är baserade på dessa teorier. Dock ska man inte läsa för mycket fysik här, utan fantasin måste in innan man upptäcker för många brister i modellen. :) > och transportörerna (forskare har visserligen skapat en sorts > "teleportation" av enstaka partiklar men att skicka något mer > komplicerat kan vi bara drömma om, eller se i Star Trek). Ja de verkar väldigt orimliga. Dock har det hänt förr att orimliga saker kommit till världen. > Men hallå, varför åker rymdskeppen när de möts i som det verkar några > hundra km/h? Även om de gått ur warp borde farten vara en hygglig andel > av ljushastigheter, 10 000-tals km/s! Motståndarskeppet borde inte > fastna på en enda filmruta. När warpfältet upplöses så blir skeppets hastighet samma som ursprungshastigheten. Men visst, bara en sån sak att olika stjärnor rör sig olika snabbt borde göra det hela mera komplierat. Här får man fundera något svar om att man kan justera utgångshastigheten på något komplicerat vis. Om man vill försvara realismen. > - Och varför skjuter de så illa, med så svag ammunition? Under > stridsscener verkar minst vartannat skott missa, i en framtid om > hundratals år med avancerade datorer som borde kunna fixa målinriktning. > Och en kanon från ett 100 år gammalt slagskepp skulle åstadkomma större > smällar än vad man får i Star Trek. (Slagskeppsgranater kunde väga över > ett ton och det ger en rejäl smäll vill jag lova.) Här har du en bra poäng som jag också reagerat på. Jag har för mig att i DS9 så släpper man tre stycken quantum torpedos på en planet, vilket gör den "obeboeligt i 100 år framåt". Annars är det rätt dåligt med kraftiga vapen och missa är något man är väldigt duktiga på. > - Förresten, trots den högstående teknologin, den dåliga nyheten är att > i mänsklighetens framtid à la Star Trek kommer den tekniska utvecklingen > att gå oerhört långsamt. Tidsmässigt utspelas den kronologiskt första > och sista ST-serien (om jag inte tar fel) med ca 200 års mellanrum och > allt som hänt under denna tid är att man a) gått från warp 5 till warp > 10, Warp 10 är oändlig hastighet. Warpskalan växer snabbare än exponensiellt. > b) uppfunnit "holodecks", Första holodäcket dök upp i ST:TAS (den animerade serien som kom efter TOS). > c) kan bygga något mer avancerade robotar, ...som bara byggts av Noonien Song. Ingen annan vet hur de har byggts. > och d) fått automatisk översättning att funka aningen bättre. Den är såklart orealistiskt bra för det mesta. Ändå känns det tryggt att få nån som helst ursäkt till att språkproblem så sällan uppstår, och varför det verkar som att alla pratar engelska. Jag har större problem i andra TV-serier där alla tex pratar engelska i romarriket. > - Varför förlitar man sig på långsam kommandogång. Klingonskeppet kommer > emot Enterprise (med några hundra km/h...) och kaptenen måste manuellt > beordra "Up shields!". Tiotals sekunder senare begär han "Charge > phasers!". I en datoriserad framtid om hundratals år hade klingonerna > skrattat ihjäl sig och käppt jordingarnas skepp på en millisekund. > Vapensystem skall förstås slås på automatiskt efter att sensorer > upptäckt en fara. Ja, det är något jag också reagerat på. Problemet tas upp i några avsnitt, och man menar väl på att det ofta är för komplexa situatiner där automatiken kan ställa till mera skada än nytta. Men viss grundläggade automatik skulle nog vara att föredra. Särskilt om man tex patrullerar neutrala zonen eller liknande. > - Hur kommer det sig att Enterprises mest värdefulla besättningsman, > kaptenen, personligen sticker iväg på de flesta uppdrag och försätter > sig i fara? Det borde vara den allra siste att göra så! Kaptenen skall > hålla ställningarna på rymdskeppet, ge order och leda på avstånd. Allt > annat är vansinne. Detta påpekas många gånger. Jag tror man får förutsätta att det inte är standard inom stjärnflottan att göra så. En sak du inte nämnt är den här klassikern med säkerhetsbältena. Med tanke på hur ofta besättningen flyger runt som vantar när en katastrof inträffar så borde säkerhetsbälten, och krockkuddar, varit standard från början. En annan sak är utformningen av kommandobryggan. De flesta befäl på bryggan står vänd med ryggen till alla andra, vilket skulle vara ett stort problem i verkligheten. Särskilt när det är sekunder som räknas. Varken flygplan, båtar, eller NASA:s kommandocentraler ser ut på det viset. > Men OK, det är en saga. Ja. Den har sina brister, men är samtidigt på många plan ovanligt noga med detaljerna och lägger en hel del energi på att skapa efterhandskonstruktioner som förklarar diverse småfel eller konstigheter. (Att klingonerna såg annorlunda ut i TOS än i övriga serier har tex förklarats. Samt varför vissa karaktärer såg aningen äldre ut, i ett avsnitt som skulle föreställa utspela sig många år tidigare). Vänliga hälsningar Fabbe -- A: Because it messes up the order in which people normally read text. Q: Why is top-posting such a bad thing? A: Top-posting. Q: What is the most annoying thing in e-mail? ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).